Fru talman! Vi har i dag att debattera utrikesutskottets betänkande Internationella relationer m.m. Det är ett brett betänkande som täcker stora och viktiga frågor inom utrikespolitiken, och även om jag av tidsskäl inte har möjlighet att belysa varje aspekt av betänkandet i dag ska jag försöka att göra det rättvisa genom några viktiga nedslag.

Det är trots allt så att världen befinner sig i en allvarligare tid än på mycket, mycket länge, fru talman. Vi har krig på vår kontinent, och på många ställen utmanas nu den regelbaserade världsordning som vi så länge har litat till. Många av de motioner som behandlas i detta betänkande handlar just om den regelbaserade världsordningen och vikten av att den svenska utrikespolitiken försvarar och främjar den liberala demokratin. Det är också vår bestämda linje.

Fru talman! I den senaste regeringsförklaringen slog statsministern fast att grunden för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken är den regelbaserade internationella ordningen, försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter samt respekten för FN-stadgan, liksom att svensk utrikespolitik kommer att föras på en europeisk, nordisk-baltisk och transatlantisk grund.

Just det nordisk-baltiska samarbetet och den transatlantiska länken har kommit att bli ännu viktigare nu när vi är allierade med våra nordiska och baltiska vänner, och även Förenta staterna, genom Atlantpakten Nato.

Av regeringsförklaringen framgår också att Sverige fortsatt ska vara ett globalt engagerat land som står upp för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige ska också fortsätta att vara en stark röst för jämställdhet både i Sverige och globalt.

Fru talman! I betänkandet tas även en annan mycket viktig fråga upp som jag skulle vilja gå lite närmare in på. Det handlar om Kina. I och med alla de andra konflikter vi har runt om i världen just nu glömmer vi ibland Kina.

Kina är ett stort land och ett land med stort globalt inflytande som i allt väsentligt inte delar vår syn på den liberala demokratin, medborgerliga fri och rättigheter samt den regelbaserade världsordningen. Sverige fick en Kinastrategi år 2019 som baserades på EU:s gemensamma Kinastrategi. Utgångspunkten för dessa strategier var att inta ett förhållningssätt som balanserar den ömsesidiga ekonomiska nytta vi har av varandra med att ta Kina på allvar och se landet för det långsiktigt stora säkerhetshot det faktiskt utgör.

EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena, och därför är det också viktigt att det är inom unionen som Sverige förankrar sin hållning gentemot Kina. Precis som Europeiska rådet uttalade förra året måste vårt mål vara att minska beroendet och sårbarheten gentemot Kina samtidigt som vi inte sluter oss inåt. Kina är på samma gång en partner som en konkurrent och en systemrival.

Internationella relationer m.m.

Fru talman! Kina är dessutom ett land som hotar stabiliteten i hela regionen, liksom världsekonomin, genom sitt agerande i Sydkinesiska sjön. Kinas illegala anspråk på i princip hela bihavet och dess annekteringar av ögrupper, liksom Kinas agerande i Taiwansundet, väcker stor oro. Pekings niostreckspolicy saknar juridisk grund och inkräktar på grannländernas territorialvatten. Härtill kommer också Kinas påtryckningar och återkommande hot mot Taiwan.

Passagerna i Sydkinesiska sjön är oerhört viktiga för världshandeln eftersom hälften av världens båtlast går just där. Dessutom uppskattas det finnas stora naturtillgångar i form av olja och gas i området, och jag behöver inte ens nämna betydelsen av tillgången till halvledare. Vi kommer alla ihåg pandemin, då vi fick en hacka i leveransen av halvledare. En fullskalig invasion av Taiwan skulle helt stoppa leveranserna. Både pandemin och konsekvenserna av invasionen av Ukraina skulle kännas som en västanfläkt i jämförelse med den ekonomiska vinter vi skulle se om det hände.

Det finns alltså stora såväl ekonomiska som säkerhetspolitiska aspekter som spelar in i regionen. Men vad gäller Kina går det inte heller att undvika att tala om de kränkningar av mänskliga rättigheter som förekommer, fru talman. Det handlar dels om minoriteter såsom tibetanerna i det ickeautonoma Tibet och uigurerna i Xinjiang, där Kina gör sig skyldigt till kulturellt folkmord, miljöförstöring och kränkning av individuella rättigheter.

Det är dock inte bara etniska minoriteter som är hårt ansatta av kulturell och religiös förföljelse, utan det gäller också i stort i Kina. Den politiska friheten är i det närmaste helt kringskuren, pressfriheten är avskaffad och kulturcensuren är mycket omfattande. Den fängslade svenske medborgaren, författaren och förläggaren Gui Minhai är bara ett exempel på detta. Jag litar på att regeringen arbetar hårt för att han och andra svenskar som är frihetsberövade av främmande makt runt om i världen ska släppas och kunna komma hem.

Fru talman! Sverige har en lång historia som ett frihandelsvänligt land. Det är genom handel och samarbete vi skapar både välstånd och djupare relationer till andra länder. Men Sverige har också en lång tradition av att arbeta för och lyfta fram mänskliga rättigheter. Här är det viktigt att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och att vi gemensamt i EU arbetar för att narrativ från Kina och Ryssland inte får fäste.

I betänkandet tas frågan om Taiwan upp, och jag skulle vilja gå in lite djupare även på den. Det är förstås viktigt att Sverige värnar inte bara våra relationer med Taiwan utan också Taiwans möjlighet att freda sig från det kommunistiska förtrycket från Fastlandskina.

Fru talman! För att ytterligare fördjupa samarbetet med Taiwan vill vi att de ska ges möjlighet att delta i fler internationella organisationer, så som de redan gör i Världshandelsorganisationen. Det gäller exempelvis Världshälsoorganisationen, där regeringen tillsammans med likasinnade vid ett flertal tillfällen har uppvaktat generaldirektören om att låta Taiwan delta som observatör. Än så länge har vi inte lyckats nå konsensus om detta, men Taiwan vore ett mycket välkommet bidrag. Som ett högteknologiskt och medicinskt framstående land hade Taiwan varit ett viktigt tillskott, inte minst eftersom det också är en demokrati.

Sedan tidigare finns också ett tillkännagivande från riksdagen om att öppna ett House of Sweden i Taipei. Det skulle kunna ske genom att den verksamhet som i dag bedrivs av Business Sweden breddas, och den skulle kunna rymma akademi, kulturfrämjande och annat. Redan i dag kan svenska medborgare få hjälp med vissa konsulära ärenden genom Business Swedens kontor, via ambassaden i Bangkok. Arbetet med hur detta skulle kunna se ut bereds i Regeringskansliet, som det heter. Det ska också påpekas att det är en budgetär fråga, vilket vi inte behandlar i detta betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Med det sagt, fru talman, vill jag avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.