Herr talman! Kulturella och kreativa branscher omsätter flera miljarder och är en stor del av svensk exportindustri. Trots det råder fortfarande en bild av att kultur inte är en del av det svenska näringslivet. Ur det perspektivet är skrivelsen vi nu debatterar något av ett paradigmskifte. Regeringen säger här att de kulturella och kreativa näringarna är en ny typ av basnäring i Sverige, och därmed blir frågan ur ett politiskt perspektiv inte bara aktuell för kulturutskottet utan även för oss i näringsutskottet. Det tycker jag är mycket glädjande.

Jag uppfattar att Sverige har ett bra utgångsläge vad gäller dessa branscher. Allt kan inte vara Spotify eller Ikea, men att vi har Spotify och Ikea är betydelsefullt. Det jag hoppas på med den här strategin är att vi börjar systematisera arbetet med att sälja in Sverige och svenska företag inom de här branscherna på ett mycket mer strukturerat sätt än vad vi har gjort tidigare. Det handlar både om att hjälpa företag ut på den internationella scenen och om hur svenska myndigheter och organisationer ska främja förutsättningarna för svenska kulturella och kreativa företag och branscher generellt.

Herr talman! En av många fördelar med att vara Malmöbo är att vi bor i en huvudstadsregion. Köpenhamn och det danska kulturlivet är väldigt tillgängliga för oss som bor på Skånes västra sida. Det är lika enkelt att ta sig till Köpenhamn som att åka till Helsingborg eller Lund. Det gör att det är lätt att göra jämförelser.

Jag uppfattar att Danmark har arbetat på ett delvis annat sätt än Sverige när det kommer till kultur och kreativa näringar. Det gäller allt från hur man på dansk sida har förvaltat möbelklassiker och gjort dem till exportsuccéer till hur man har positionerat sig som en designdestination med arrangemang som 3 Days of Design, som drar igång i dag.

Dansk design och arkitektur och danska kulturella institutioner är en helt självklar del av danskt näringsliv. Det har fått synergieffekter för hur vi jobbar på den svenska sidan om sundet. I Malmö finns exempelvis Form/Design Center som jobbar lite mer danskt i det att man har varit en uttalad brygga mellan näringslivet och kulturen i Skåne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Jag tror att vi genom att snegla på hur man i Danmark har värderat och arbetat med de kulturella och kreativa branscherna kan hämta mycket kunskap när vi nu börjar prata om dem ur ett näringslivsperspektiv även i Sverige. Det gäller inte minst hur man har kommersialiserat sitt design- och kulturarv.

Herr talman! Att branschen har enorm potential har lyfts fram av flera kollegor här. Det är positivt och visar hur tongivande den svenska spelindustrin har blivit. Som bland andra Mats Green sa har spel som Minecraft nått enorma framgångar utomlands och blivit globala försäljningssuccéer och därmed bidragit till svensk tillväxt. Det är inte oviktigt att branschen har vuxit fram utan statsbidrag.

I min hemstad Malmö har spelindustrin lett till inflyttning av unga, kreativa människor med unik spetskompetens. Det har fått väldigt positiva synergieffekter för andra branscher i regionen.

Tyvärr är spelindustrin fortfarande ett undantag bland de kulturella och kreativa branscherna. Företag som verkar inom dessa har ofta en uppförsbacke när det kommer till att försöka få omvärlden att förstå den affärsmässiga potentialen i sina produkter. Det gör att många inte förstår vilket monetärt värde det finns i branschen.

Det blir även ett ganska plottrigt område när vi inte kopplar ihop olika företag och branscher. Det gör det svårt att överblicka, och det gör det också svårt för oss i politiken att koppla olika insatser, till exempel inom utbildning och export.

Den här skrivelsen och strategin är ett första steg mot att förändra detta och utveckla potentialen inom de kulturella och kreativa branscherna. Jag tror att det kommer att vara oerhört viktigt att vi förvaltar detta väl framåt. Det finns en enorm potential inom företagen, instituten och branscherna.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.