STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett kunskapsintensivt land och har ett gott utgångsläge, inte minst inom de kulturella och kreativa branscherna. De består av såväl enskilda som företag och institutioner och ideella verksamheter, vilka många gånger kan vara affärsdrivande. Affärsidén eller råvaran är kulturskapande eller har andra kreativa processer där man använder kreativ yrkeskunskap och kulturell kompetens för att arbeta med originalidéer, innehåll, varor eller tjänster i analoga eller digitala format inom en eller flera kulturella och kreativa branscher.

Under flera år har vi i Sverige varit framgångsrika inom nämnda branscher med internationella succéer och starka varumärken inom exempelvis musik, berättande, design och mode. Svenska företag har dessutom stått bakom banbrytande utveckling inom film och dataspel.

Trots att Sverige är ett litet land kan vi med stolthet lyfta fram vår kapacitet inom de kulturella och kreativa näringarna, där branschernas främsta resurs är individer med kreativ yrkeskunskap och kulturell kompetens.

I dag ska vi fatta beslut om en samlad nationell strategi med syfte att under den kommande tioårsperioden främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Det är en efterlängtad strategi, herr talman, då det senaste samlade initiativet på nationell nivå var en handlingsplan som gällde för perioden 2010-2012.

Detta är en efterlängtad strategi även från regional och kommunal nivå. Kommuner och regioner gör betydande insatser. De är därmed viktiga aktörer i strategin, då de har de goda kunskaper om de lokala förutsättningarna och de lokala företagen och civilsamhället. I strategin lyfter vi fram även Sametinget, som är bärare av en historisk näring. Alla dessa lokala och regionala aktörer verkar nära branscherna och har värdefull kunskap om förutsättningarna för de kulturella och kreativa näringarna.

Med denna strategi tar regeringen ett större grepp om dessa viktiga branscher, som är en basnäring och en viktig del i växande städer. För platsens utveckling är det lokala och det statliga engagemanget betydande, herr talman.

Viktigt i planeringen för att just dessa verksamheter ska finnas kvar på platsen är att skapa möjligheter, till exempel genom att det finns tillgång till lokaler. Regeringen har därför redan nu kartlagt tillgången till musikscener i hela landet. Kulturmiljöer behöver göras tillgängliga för boende, företag och besökare.

Herr talman! De kulturella och kreativa branscherna är en växande del av ekonomin. Därför ska vi vidta rätt åtgärder för att frigöra den potential som finns. Något som återkommande lyfts fram är den tidigare regeringens bristande statistik och frånvaro av gemensamma definitioner. Det gör att det samlade värde som företagen och branscherna genererar inte synliggjorts och därmed inte heller värdesatts.

År 2017 omsatte de kulturella och kreativa branscherna 400 miljarder kronor och sysselsatte cirka 190 000 personer i landet. Företag inom dessa branscher exporterar dubbelt så mycket som genomsnittet av svenska företag gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Bilden av Sverige i utlandet är viktig. Och de kulturella och kreativa branscherna är med och bidrar till den. Branscherna har också en drivande roll i näringslivets digitala omställning och kännetecknas av en stor andel högutbildad arbetskraft. De attraherar även utländsk kompetens.

Herr talman! Jag vill därför lyfta fram värdet av Sveriges export inom kulturella och kreativa branscher. Den ökar och bidrar med över 20 miljarder till Sveriges beräknade varuexport och med över 3 procent till bnp. De svenska bolagen i dataspelsbranschen omsatte 32,5 miljarder kronor och 86,5 miljarder kronor när de utländska dotterbolagen räknas med. Det gör Sverige till ett av tre länder i världen med så stor omsättning i branschen.

Generellt finns det ett kunskapsglapp i fråga om företagens behov och potential. Nu ska exportfrämjandet tillgodose utvecklingsbehoven hos denna näring. Riktlinjerna finns nu för Sveriges export- och investeringsråd, Business Sweden. Det är bra.

Vad mer kan vi göra från politikens horisont? Det är en angelägen uppgift för den offentliga sektorn att löpande följa utvecklingen för att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för marknadens aktörer. Offentliga aktörer behöver hålla sig ajour med hur ny teknik fungerar, vilka affärsmodeller den ger upphov till och vilka värden som skapas i företagen i dessa branscher. Genom digitalisering och AI förstärks också behovet av ökad kunskap och kunskapsspridning om upphovsrätt bland både det offentliga och berörda privata aktörer.

Herr talman! Sverige är ett kunskapsintensivt land och har ett gott utgångsläge för att bli än mer framgångsrikt inom dessa branscher. Med denna samlade strategi stärks förutsättningarna. Den är ett verktyg för att samla och förankra arbetet, och de offentliga verksamheterna bidrar till att stärka och komplettera varandras arbete utifrån behoven hos företag och aktörer i dessa branscher.

Till sist: Det står uttalat i strategin att det är av vikt att ha en löpande dialog med branscherna samt utvärdering. Då tappar vi inte fokus i strategin.

Herr talman! Med det vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.