Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Inom den kulturella och kreativa näringen skapas verk som avspeglar vårt förflutna, formar vår nutid och föreställer oss framtiden. Den kultur som här skapas för människor samman, bryggar över mellan generationer och bidrar med både sinnesro och upplevelser.

Herr talman! Sverige är en kulturell smältdegel där tradition och innovation möts, och detta viktiga utbyte är avgörande för ett framtidssäkrat och tryggt samhälle som håller ihop. Därför är det nödvändigt att vår kulturpolitik främjar en miljö där kultur kan frodas naturligt, understödd av kreativ frihet snarare än statlig intervention och en fördelning av statliga pengar. Jag konstaterar också att de som vill fördela dessa pengar inte har dem.

Vår kultursektor är inte enbart en källa till kreativitet; den är också ett ekonomiskt kraftverk. Med 190 000 aktiva inom sektorn bidrar den väsentligt till Sveriges ekonomi. Men dess kanske största värde ligger i hur den för samman människor, skapar gemensamma berättelser och förstärker vårt samhällsbygge. Genom att främja en självbärande kultursektor där marknadskrafterna får större spelrum kan vi säkerställa att kulturen är både ekonomiskt hållbar, framtidssäkrad och, framför allt, kulturellt vital.

Jag vill passa på att rikta uppmärksamheten mot ett kulturellt uttryck som är gravt undervärderat i samhällsdebatten, det vill säga den svenska dataspelsbranschen. Det är en bransch som blomstrar, inte bara här hemma utan även på den globala marknaden. Den svenska dataspelsbranschen inklusive alla dotterbolag som skapats omsätter hela 86 ½ miljard kronor, och detta är alltså en bransch som har växt fram helt utan direkta statliga bidrag. Det är ett levande bevis på att kultur och innovation kan trivas och utvecklas under fria, marknadsmässiga förutsättningar.

Herr talman! Sverige har sedan 2000-talets början skapat sig en lång meritlista med lyckade spel och företag, exempelvis Minecraft från Mojang, Battlefield från DICE och mängder med spel från Paradox, och det fantastiska är att branschen fortsätter att ge. Tidigare i år släppte spelstudion Arrowhead spelet Helldivers 2, vilket redan har sålts i över 12 miljoner exemplar och hyllats runt om i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher

Spelet utvecklades av ett företag som grundades av ett gäng studenter på Luleå tekniska universitet och som nu har vuxit till över 100 anställda. Framgångarna har kommit ur hårt arbete, innovation, risktagande och fri kreativitet - inte ur statliga bidrag. Vi bör inspireras av dataspelsindustrin och tillämpa dess lärdomar på andra kulturella fält.

Ett försök har gjorts med en strategi för de kulturella näringarna. Den gällde dock bara i bara två år, mellan 2010 och 2012. Efter det har inte mycket skett. Nu tar vi tag i det här på riktigt och lägger fram en strategi som ska sträcka sig tio år framåt. Visionen till 2033 är att Sverige ska ha stärkt sin position inom de kulturella och kreativa branscherna. Exporten från branschen ska ha ökat, och det ska finnas en mångfald av kulturupplevelser i hela landet. Jag vill lyfta några saker som vi ska fokusera på för att uppfylla denna vision.

För att ta oss dit behöver vi börja med att få koll på läget. Statistiken över sektorn är dålig, och därför inför vi ett strategiskt mål om tillförlitlig statistik på nationell nivå så att man vet vad man diskuterar och förhåller sig till.

Sedan ska vi fokusera på en av de allra viktigaste frågorna för denna sektor, det vill säga intellektuella rättigheter. Inom de kulturella näringarna finns naturligtvis en stor del av värdet i just idéerna, och vi behöver därför arbeta med att hjälpa företag och entreprenörer att förstå betydelsen av upphovsrätt men också stärka de offentliga aktörernas arbete med densamma.

Herr talman! Vi moderater pratar ständigt om regelförenklingar, och det är lika viktigt inom denna sektor som alla andra. Det finns omkring 130 000 företag inom sektorn, och det måste vara enkelt för dem att göra rätt, oavsett om man arbetar med dataspel, arkitektur eller mode. Precis som i alla andra sektorer måste ambitionen här vara lägre skatter och mindre krångel, herr talman.

Det svenska musikundret, som nämndes tidigare, var tidigt ute och satte Sverige på den kulturella kartan. Vi kan nu även lägga till det svenska världsledande dataspelsundret. Jag hoppas att vi inte ska sluta där. Jag är övertygad om att kapaciteten som uppvisats inom dessa områden kan spridas till andra delar av de kulturella näringarna. Genom en sammanhängande strategi där vi främjar denna breda bransch kan vi få se nya svenska kreationer på världsmarknaden som stärker Sverige som varumärke.

Kulturen är fantastisk, herr talman. Den skapar gemenskap mellan människor, den ger mening till vardagen och den stärker också vår ekonomi. Moderaterna leder nu förändringen för en rikare, mer diversifierad och självständig kultursektor.

(Applåder)