Herr talman! Det är naturligtvis en svaghet att vi inte kan enas i den frågan. Det är ett område där det verkligen också hade behövts ett tillkännagivande. 2020 års tolktjänstutredning var klar i mars 2022, och remissbehandlingen var färdig i september 2022. När den nya regeringen tillträdde låg detta på Socialdepartementets bord, och där har det blivit liggande sedan dess. Såvitt känt har det inte hänt särskilt mycket.

Det är i grunden väldigt viktiga reformer som tas upp i tolktjänstutredningen. Detta handlar också om människor som inte får det stöd och den hjälp de behöver för att komma ut i samhället och kunna vara en del i arbetslivet, inte minst, vilket är en av de viktiga frågor som tas upp i utredningen. Det handlar om att införa en nationell funktion för tolktjänsten, tillskapa en ny tolktjänstlag och särskilja vardagstolkning från arbetslivstolkning.

Just detta är en av de brinnande punkter som gör att många i denna grupp inte kan komma ut i arbetslivet. I dag ligger ansvaret helt och hållet på arbetsgivaren, och i tolktjänstutredningen finns ett skarpt förslag om att staten ska ta ansvaret för tolktjänst också i arbetslivet. Det är naturligtvis förknippat med en kostnad, men det är också en stor möjlighet för staten att öka sina intäkter när fler människor kommer ut i arbetslivet.

Även om det inte blir ett tillkännagivande i frågan i dag hoppas jag att riksdagen kan driva på regeringen ordentligt för att få någonting att hända även för tolktjänsten, där regeringen tyvärr är alltför passiv i dessa frågor.