STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Statsrådet och jag har helt klart inte samma bild av det allvarliga läge som vi nu befinner oss i.

Statsrådet säger att han är kritisk till eskalering. Jag uppfattar att statsrådet bidrar till eskalering. Varför tar den svenska regeringen en avsiktlig och kalkylerad risk, som statsministern uttryckte det, i ett krig mot en av världens främsta militärmakter, som dessutom är allierad med Kina? Hur ser den kalkylen ut? Det frågar vi oss. Vilka är statsrådets referenser? Hur många ytterligare människoliv ska offras?

Har regeringen verkligen mandat från svenska folket att kasta in Sverige i ett blodigt krig? Var finns den demokratiska processen och debatten? Borde inte vi som uttalad demokrati ha en omfattande debatt innan regeringen genomför totala förändringar av vårt lands säkerhetspolitik och försätter nationen i existentiell fara och en situation där kärnvapen inte kan uteslutas?

Statsrådet förstår mycket väl att det är den svenska regeringen som har agerat destabiliserande i vårt närområde, tvärtemot det som statsrådet sa i den förra interpellationsdebatten och som han nu upprepar. Sverige bidrar med Pål Jonson som dirigent till en eskalering av konflikten, inte minst när vi står bakom att långdistansrobotar från väst ska få avfyras in i Ryssland - och då menar jag inte bara in i östra Ukraina.

Jag hoppas för guds skull att våra kollegor här i riksdagen har vett att rösta nej till DCA-avtalet den 18 juni i enlighet med Hans Blix starka rekommendationer. Det måste nu bli ett slut på krigshetsen från ledare som inte längre bryr sig om förlorade liv eller sina nationers framtid. Det är tydligen inte längre varje regerings huvudsakliga uppgift att skydda den egna befolkningen eller att verka för EU:s mål om fred enligt Lissabonavtalet.