Fru talman! Jag vill än en gång tacka för den mycket konstruktiva tonen från regeringen och försvarsministern. Det känns bra att vi tillsammans kan försöka lösa de här problemen vi står inför.

Jag instämmer i att försvaret såklart har ett ansvar, men vi har alla ett ansvar i detta. Och staten har ett stort gemensamt ansvar. Det skulle vara spännande om vi till exempel kunde lyfta upp frågan så att flera olika myndigheter kan gå in för att lösa det.

I detta nu, när vi står här, läcker vatten från grundvattentäkten i Kallinge fortfarande ut i den kringliggande bäcken som sedan går ut i Ronnebyån som går ut i Östersjön. Det läcker just nu. Efter elva år har man fortfarande inte gjort något för att täppa till det.

Vi måste hitta medel för att kunna sanera. Till exempel skulle Naturvårdsverket kunna få en ganska stor pott med pengar på nationell nivå för att kunna hjälpa till och sanera lokalt och vara ett stöd, så att försvaret inte lämnas ensamma i detta. Socialstyrelsen skulle kunna få ett stöd för att kunna gå in och hjälpa regioner, som Region Blekinge, att stärka kompetensen på en vårdcentral så att man kan ha PFAS-kompetens vid den typen av utsatta platser.

Fler myndigheter och fler departement behöver bli inblandade. Men någon måste ta ledningen. Jag ber försvarsministern å det vänligaste att ta det ansvaret. Lyft annars gärna upp det med statsministern, och kom ned till Kallinge med statsministern. Träffa PFAS-föreningen och de ungdomar som finns där, och besök bäcken där det fortfarande läcker ut. Se detta! Sedan kan vi tillsammans hjälpas åt att lösa det. Jag sträcker gärna ut en hand för det.