Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Strax innan jul i fjol meddelade Skolinspektionen att TAU Hantverksskola, en fristående gymnasieskola i Malmö, hade så omfattande brister att tillståndet för att bedriva undervisning skulle återkallas och skolan läggas ned i början av detta år. 105 elever skickades hem på jullov med en stor klump i magen av stress och oro inför framtiden.

Malmö stad och andra skånska kommuner har gjort ett hästjobb för att säkra nya skolplatser för eleverna. Under 2023 har Malmö stad tvingats städa upp efter två fristående gymnasieskolor som har fått sina tillstånd indragna på grund av omfattande brister. Först var det Thoren Innovation School och sedan TAU Hantverksskola.

Trots att lärare uppgett till Skolinspektionen att det funnits enorma kunskapsbrister hos eleverna på TAU Hantverksskola var det bara en enda elev som hade fått ett åtgärdsprogram upprättat. Enligt Skolinspektionen fanns det elever på språkintroduktionsprogrammet som varken läste svenska eller svenska som andraspråk. En femtedel av eleverna hade en frånvaro på 50 procent eller mer. Listan över helt hårresande brister kan göras hur lång som helst.

Förra läsåret tvingades Malmö stad betala drygt 32 miljoner i ersättning till de båda gymnasieskolorna för undervisning som sedan visade sig vara helt undermålig. Och skandalerna stannar inte där, utan det visade sig senare att ägaren till TAU Hantverksskola årligen plockat ut miljoner och stoppat i egen ficka. Skattepengar som skulle ha gått till ungas utbildning har finansierat ägarnas lyxbilar och bostäder runt om i världen. Thorengruppen har å sin sida bland annat byggt en sportarena i Umeå för sin skolpeng. Grattis till Umeå, men det var Malmöbarnen som fick betala den! Samtidigt har Skolinspektionen lagt ned stora resurser på sin granskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett svek mot Sveriges barn och unga att skattepengar gång på gång plöjs ned i skolor som inte ger dem den utbildning de har rätt till. Eleverna kan inte få sin gymnasietid tillbaka, men det enda rimliga i dessa fall är att skolan betalar tillbaka den ersättning den har fått så att pengarna i stället kan användas för att ge eleverna det stöd de behöver för att klara sina studier en gång för alla.

I dag saknar kommunerna helt laglig grund för att driva den typen av processer. För drygt ett år sedan beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Ett av tilläggen handlade om när det ska vara möjligt att återkräva bidrag från en enskild huvudman, något man - precis som jag nämnde och som ministern har varit inne på tidigare - inte kan göra i dag.

Ministern hänvisar i sitt svar till den här utredningen, som även har fått i uppdrag att utreda om det kan finnas möjlighet för kommunerna att i vissa fall kräva tillbaka utbetalda bidrag. Såväl i direktivet som i skolministerns och regeringens tidigare uttalanden i frågan har det fokuserats mycket på fall där skolpeng använts till brottsliga ändamål eller till annat än skolverksamhet och inte direkt på fall där utbildningens kvalitet har omfattande brister.

Min fråga till ministern blir: Kommer ministern att verka för att göra det till grund för återkrav av skolpeng om en enskild huvudman får sitt tillstånd återkallat på grund av omfattande kvalitetsbrister?