Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Jag välkomnar diskussionen. Vi måste öka insynen i friskolorna. Det är viktigt för att vi till exempel ska kunna granska och följa hur våra offentliga medel används. Att kunna få information om exempelvis friskolornas ekonomi och kvalitet är viktigt inte bara för elever och föräldrar utan också för tilliten till hela systemet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet innebär faktiskt att man förvaltar samhällets förtroende.

Parallellt med behovet av ökad insyn i friskolor finns utmaningar med tillgången till skolinformation. Bakgrunden är att Statistiska centralbyrån 2019 ändrade sin praxis. SCB gjorde då bedömningen att uppgifter om till exempel elevgenomströmning, betygspoäng och elevsammansättning hos en fristående skola utgör uppgifter om huvudmannens ekonomiska förhållanden; dessa skulle således omfattas av statistiksekretess. Det här medförde att sådana uppgifter om enskilda huvudmäns verksamhet inte längre kunde lämnas ut från SCB eller från Skolverkets statistikenheter för att användas i Skolverkets övriga verksamhet.

Följden blev att Skolverket inte kunde publicera information om skolor - den information som elever och vårdnadshavare behöver för att kunna göra ett informerat val av skola. Inte heller kunde Skolverket använda informationen till utvärderingar, som är så viktiga, eller fördelning av statsbidrag och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu finns det en tidsbegränsad sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagstiftningen, som jag tror att Linus Sköld bland annat var inne på, som ser till att vårdnadshavare, elever, kommuner, myndigheter och andra får tillgång till nödvändig information. Men det räcker naturligtvis inte. Den tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelsen kommer nämligen att upphöra att gälla den 1 juli 2026. Det behövs en långsiktig lösning som tillfredsställer båda dessa krav - det handlar om ökad insyn men också om att lösa frågan om skolinformation.

Skolinformationsutredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på två långsiktiga lösningar för att säkerställa tillgången till skolinformation om fristående verksamheter. Det ena alternativet är att göra offentlighetsprincipen tillämplig i bland annat fristående förskolor och skolor. Den lösningen innebär att enskilda huvudmän jämställs med myndigheter, precis som interpellanterna har varit inne på. Det andra alternativet är att bygga upp en ny insamlingsorganisation hos Skolverket, utanför sådan verksamhet där statistiksekretess gäller. Syftet är då att man ska kunna offentliggöra sådana uppgifter som interpellanterna är ute efter.

Detta finns alltså med, tillsammans med en massa andra viktiga förslag som Skolinformationsutredningen har lämnat den 18 april.

Att öka insynen i friskolorna och lösa tillgången till skolinformation är en av pusselbitarna i den helrenovering som regeringen nu har påbörjat. Det handlar sammantaget om de största förändringarna i friskolesystemet som någonsin gjorts. Jag ser verkligen fram emot att jobba vidare med dessa frågor. Vi kommer noggrant att analysera Skolinformationsutredningens olika förslag. Sedan kommer förslagen så småningom att remitteras ut.