Fru talman! Tack, Eva Lindh, för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor i dag!

Det är helt riktigt att vi lade ned denna utredning. Vi hade helt enkelt en högre ambitionsnivå. Jag menar att en stor brist med den tidigare utredningen och dess upplägg var att man inte hade något lagstiftningsuppdrag. Vi behövde mobilisera utredningsresurser gällande hårdvaran i detta, nämligen vilka konsekvenser det ytterst ska få för den straffrättsliga lagstiftningen. Det gäller att ta in den utveckling som har skett under senare år, inte minst på det EU-rättsliga området.

Som en grund för de förslag som denna utredning ska lämna gäller det naturligtvis också att se till att ha en gedigen kunskap om problemens karaktär och utsträckning. Det är därför självklart så att det kunskapshöjande uppdraget finns med även i detta utredningsupplägg.

Jag skulle också vilja säga att det kunskapshöjande uppdraget tillsammans med riskanalys och inte minst åtgärdsdelen är själva basen för arbetet med den nya handlingsplan som Finansdepartementet är huvudman för och som ska presenteras senare i år. Detta kommer dessutom att ge den operativa kraften för olika aktörer i hela samhället att arbeta på ett offensivt sätt för att på ett kunskapsbaserat sätt reducera risker och sårbarheter och vidta en uppsjö av konkreta åtgärder, som kommer att framgå av handlingsplanen.

När det gäller rankningen är det egentligen inte jag som säger att man ska vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser av en enskild mätning, utan jag vågar påstå att detta är en ganska beprövad uppfattning. Det intressanta är naturligtvis att försöka utläsa ett mönster över tid. Det är dessvärre så att vi gradvis har tappat sedan denna rankning infördes 2012, även om vi fortfarande ligger bra till i ett internationellt, europeiskt eller nordiskt perspektiv. Framför allt är det svårt att av rankningen utläsa exakt vad det är som gör att vi eventuellt har tappat över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att vi ändå kan kosta på oss en erfarenhetsmässigt ganska välgrundad hypotes om att detta rör en rad olika saker i vårt samhälle. Jag tror att det är väldigt viktigt att ha bredd och inse att detta är åtgärder som nu måste riktas mot det offentliga i alla dess former, inte minst därför att det offentliga beslutsfattandet av naturliga orsaker finns i kommuner och regioner och på den statliga nivån, men som också måste omfatta det privata. I synnerhet gäller detta det privata näringslivet, som väldigt tunga ekonomiska aktörer och aktörer som har ett nära samspel med offentliga aktörer, inte minst inom upphandlingsområdet.

Till detta kommer en utveckling som jag inte kan säga om indexet fångar, men det är i alla fall en utveckling som vi ser och som jag tror att alla är utomordentligt bekymrade över. Det gäller det starka och systemhotande inslag som finns i den organiserade brottsligheten. Det handlar om otillbörlig påverkan, påtryckningar, infiltration och annat som är väldigt närbesläktat med korruption eller i varje fall har samma syfte, exempelvis att påverka det offentliga beslutsfattandet, skaffa sig själv fördelar på skattebetalarnas bekostnad eller underminera demokratiska strukturer.

Flera av de åtgärder jag nämnde riktas inte minst mot just denna del av korruptionshotet för att skapa mer robusta villkor för exempelvis kommuner, offentliga beslutsfattare och enskilda personalkategorier som är särskilt utsatta för denna typ av otillbörlig påverkan.