Fru talman! Jag kommer att beröra en aspekt av granskningsärendet som rör de så kallade Tidölönerna på Regeringskansliet, det vill säga att de som arbetar med frågor relaterade till det så kallade Tidöavtalet ska ha högre lön. Min kollega Mirja Räihä kommer att utveckla ärendet ytterligare.

I 7 kap. 1 § regeringsformen finns bestämt att det ska finnas ett regeringskansli för att bereda regeringsärenden och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet.

I Regeringskansliet finns ett antal tjänster som tillsätts politiskt, såsom statssekreterare och politiskt sakkunniga. Denna grupp har tenderat att öka över tid, och de har naturligtvis anställningar som är begränsade i tid och också särskilda avskedsvillkor. Detta är naturligtvis för att Regeringskansliets övriga tjänstemän ska anställas utan politiska hänsyn och utan hänsyn till politiska meriter.

Dessa tjänstemän ska kunna behålla sina tjänster vid regeringsskiften. Utskottet framhåller att det är av central betydelse att denna ordning vidmakthålls. En regerings stöd kan hastigt försvinna när partier omprövar sina ställningstaganden, och då måste Regeringskansliet kunna tjäna en ny regering.

Decemberöverenskommelser, januariavtal och Tidöavtal kommer och går - och kan brytas. Att då ha en löneprocess där, vilket har varit fallet nu, ett visst politiskt underlags politik prioriteras vid lönesättning kan leda till att en ny regering har mindre förtroende för ett regeringskanslis neutralitet. Det är således ett synnerligen allvarligt övertramp som har begåtts. Det kan även leda till att de politiskt tillsatta staberna tvingas öka på departementen.

Gransknings-betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen och om regeringens ansvar för förvaltningen (kapitel 1 och 3)

Det är viktigt att tjänstemännen på Regeringskansliet kan lita på att politik inte styr deras löner, och det är viktigt att oppositionen kan lita på att Regeringskansliet kan tjäna en annan regering.