Fru talman! Precis som flera har sagt här i talarstolen är vi nog lite trötta i dag. Det är säkerligen därför att många av oss var vakna sent i går på grund av valvakan. Men det kan också bero på att när vi lämnade ifrån oss vårt eniga betänkande för ett par veckor sedan hade vi jobbat hårt och intensivt. Vi har långa möten, och vi har långa diskussioner. Till skillnad från många utskott har vi möten som pågår och pågår, och vi har diskussioner som pågår och pågår. Det är väl därför som vi kan landa i ett gemensamt betänkande. Det tar tid att nå samförstånd, och det tar kraft att nå samförstånd, men vi har lyckats i år igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeInledning

Det är en viktig granskning vi gör varje år, och den är till för att se om regeringen och dess ministrar följer vårt konstitutionella regelverk. När så inte är fallet ska vi peka på vad som har brustit och tala om hur vi ser på detta och hur allvarligt det kan vara.

Resultatet av granskningen är ett betänkande på drygt 220 sidor. Det är omfattande läsning som jag, liksom Erik Ottoson, varmt rekommenderar den intresserade samhällsmedborgaren att ta del av. Hur har vi i KU resonerat, och hur har vi kommit fram till det vi har kommit fram till?

Utskottet har, som flera har varit inne på, under året hanterat 29 anmälningar, och vi har funnit brister i fem ärenden. Vi har även gjort medskick i tolv ytterligare ärenden där vi ser förbättringspotential, saker att jobba med. Vi strävar hela tiden efter att vi och regeringen ska göra jobbet ännu bättre.

Jag kommer inte att gå in på dessa ärenden i mitt inledande anförande, utan jag återkommer i följande anföranden. Men jag vill lyfta upp, som någon har gjort tidigare, att tre ärenden faktiskt har fallit bort längs vägen. De har rört uttalanden som något statsråd har gjort. Anledningen till att vi i KU har valt att inte ta upp dem till bedömning i sak inom ramen för vår granskning utan lämnat dem utan vidare åtgärd är att det har varit fråga om uttalanden som till sin karaktär inte har någon konstitutionell grund.

Här vill jag framhålla det stora arbete som vi i KU gjorde förra året när vi tog fram en modell för att kunna avskriva ärenden, det vill säga inte behandla dem i sak utan i stället skriva av dem. Så kan vi göra i de fall vi landar i att ett KU-anmält uttalande från ett statsråd, utifrån den situation där uttalandet har gjorts och utifrån innehållet, snarare är ett uttalande som ska bemötas i den politiska debatten. Självklart är det viktigt att statsråd är sakliga i sina uttalanden och håller sig till fakta. Vi behandlar också en stor mängd uttalanden i årets betänkande, men det har hänt att det har kommit in anmälningar till KU som faktiskt inte har någon konstitutionell substans.

Förra året landade vi i att vi vill stävja en utveckling där anmälningar till KU riskerar att användas för att få medial uppmärksamhet i en fråga när det inte har funnits något konstitutionellt att angripa. Det arbetet gjorde vi för att värdet av det KU faktiskt granskar och uttalar sig om inte ska urholkas. Det är därför glädjande att se att de flesta av de anmälningar vi har fått in till årets granskning håller måttet.

Fru talman! Jag vill också passa på att framföra ett varmt tack till utskottets kansli, som med sitt professionella handlag bistått oss ledamöter under arbetets gång. Kansliet har en stor del i att vi har en gedigen slutprodukt att lämna över till riksdagen. Jag vill även tacka mina kollegor i utskottet för väl utfört arbete.

Våra diskussioner har ofta varit intensiva, ibland även hetsiga, när argumenten har studsat mellan oss. Men det känns bra att stå här och uppriktigt säga att diskussionerna i utskottet har förts i en respektfull ton. Jag har upplevt en ambition från allas sida att komma framåt i våra bedömningar för att så småningom nå ett gemensamt resultat. Det känns särskilt bra när jag, liksom många med mig, annars upplever att det blir en allt hårdare ton i den politiska debatten. Vi ser tyvärr i dag ofta ett mycket hetsigt politiskt debattklimat. Det gäller i Sverige och i övriga delar av den demokratiska världen, i USA och i flertalet länder i Europa. För egen del tror jag att ett hårt polariserat debattklimat där politiker väljer att spela på väljarkårens känslor och gärna använder sin tid i rampljuset till ett slags underhållande föreställning i stället för att framföra sakliga, kanske inte alltid så underhållande, argument inte är något som gynnar vår demokrati i förlängningen. När politiker inte drar sig för direkta personpåhopp, och även tillskriver politiska motståndare vissa negativa personliga egenskaper för att själv nå fördelar och framställa sig i vacker dager, göder det hat och hot och är direkt skadligt för vår demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeInledning

I den valrörelse som just har avslutats inför valet till Europaparlamentet som ägde rum i går har jag mött många väljare som har uttryckt att de inte orkar med den politiska debatten. De tycker att den många gånger är osaklig. Sådana kommentarer är ett underbetyg till oss politiker. Om vi möter misstroende mot oss politiker, kanske vi i förlängningen möter politikerförakt. Då blir det svårt att få legitimitet för det arbete vi gör i vardagen i våra olika politiska församlingar. Det är ett arbete som sällan är särskilt glamoröst utan mer handlar om diskussioner och tuffa förhandlingar för att nå resultat att leverera till våra väljare. Om vi saknar legitimitet för det arbetet har vi ett allvarligt demokratiproblem.

Fru talman! Därför är det fint att stå här som ledamot i konstitutionsutskottet och prata om att vi har en resonerande ton i vårt utskott och att vi försöker nå samförstånd. Det är ett av många välkomnat inslag i det politiska landskapet, det vill säga att vi politiker kan bryta sakliga argument mot varandra och trots ideologiska utgångspunkter i flera fall hitta fram till kompromisser. Min förhoppning är att vi kan fortsätta att arbeta på detta konstruktiva sätt i denna KU-anda under nästkommande år. Vi ska gärna låta denna anda nå utanför KU:s sammanträdesrum. Om vi ska lyckas med detta måste vi ha en samsyn om de grundläggande spelreglerna för det demokratiska samtalet, och samtliga ledamöter oavsett partifärg måste vara beredda att skriva under på detta.