STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeInledning

Fru talman! Precis som tidigare talare är jag väldigt glad över att vi står här, även om vi kanske är lite trötta av flera olika anledningar.

En av konstitutionsutskottets viktigaste uppgifter är som sagt att granska regeringens arbete. Det har vi som utskott gjort i över 200 år.

Årets granskning är den sjätte som jag deltar i. Inför varje gång är jag personligen lite osäker på om vi kommer att lyckas hålla i den vana som utskottet skaffat sig de senaste mandatperioderna: att finna enighet över gränserna mellan partier och mellan majoritet och opposition och ge ifrån oss en granskning som alla partier i utskottet står bakom efter att alla konstruktivt bidragit till våra diskussioner, som är många och långa. Det är ingen hemlighet att vi många gånger kan stå långt ifrån varandra när vi påbörjar våra diskussioner, även om det inte framstår så just nu när vi överlämnar vårt eniga betänkande. Vägen till enighet går helt enkelt genom långa utskottsmöten.

Jag är väldigt glad över att KU även i år lyckats lämna ett enigt betänkande. Det är en framgång och en styrka för oss som partier att vi med våra gemensamma ansträngningar värnar den tradition som vi nu har skaffat oss och värnar KU:s roll att bedöma regeringar oavsett politisk färg utifrån lika grunder. Det är också, precis som tidigare talare varit inne på, en styrka att vi gör det i en alltmer polariserad omgivning.

Vi håller även i det vägval vi gemensamt gjorde förra året avseende granskning av uttalanden av statsråd. Vi har valt att avgränsa vår granskning till uttalanden där det finns en konstitutionell grund och ett värde för oss att inleda en granskning. Utifrån detta vägval är det tre anmälningar i år där vi inte inlett någon granskning.

Vi gjorde detta efter att det över tid skett en utveckling där allt fler anmälningar till utskottet främst rörde uttalanden som statsråd gjort och där utskottet åberopades som något slags domare. Inte sällan sågs också en KU-anmälan som ett skäl för ett statsråd att inte uttala sig alls eller inte svara på frågor från till exempel medier i avvaktan på utskottets bedömning, som ibland kunde komma över ett år senare.

Fru talman! Jag noterar att signalen till övriga riksdagsledamöter verkar ha gått fram. Förra året var tio anmälningar av ett sådant slag att vi valde att inte uttala oss. I år är det enbart tre.

Antalet anmälningar till utskottet har däremot inte alls minskat i samma grad. Det kan givetvis variera från år till år, men i år är det trots allt 29 anmälningar, vilket är ungefär lika många som föregående år. Förhoppningsvis är de både mer intressanta för oss i utskottet att arbeta med och mer intressanta för riksdag och regering utifrån att våra uttalanden och ställningstaganden kan bli mer vägledande.

I årets granskning har vi behandlat 29 anmälningar och funnit brister i fem fall. Men minst lika viktiga är det tiotal ärenden - tolv, tror jag att ordföranden sa - där vi uttalar oss och gör medskick av olika slag.

Man kan givetvis fundera på vad det är som riksdagsledamöter väljer att anmäla. Det är väl, precis som tidigare talare varit inne på, en spegling av den tidens debatter. Vi kommer som utskott något år efter. Vi får se lite i efterhand vad det var som var aktuellt förra året eller föregående år och vilka sakområden det var som blev uppmärksammade i medier eller hett debatterade i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeInledning

Under de senaste åren har det exempelvis gällt kärnkraft - det var en ganska lång följetong för oss i utskottet under förra årets granskning. Pandemin tog väldigt mycket kraft och tid i utskottets granskningar under flera år. I årets granskning kan man väl säga att sociala medier är en fråga som väckt mycket diskussioner internt i vårt utskott. Justitiefrågor och klimatfrågor är också ofta aktuella och föranleder anmälningar.

Man kan väl tycka att det här är lite orättvist mot de statsråd som arbetar med just de frågorna. Vilka statsråd är det som inte får KU-anmälningar men som kanske borde ha fått det? Det är sådant jag tänker på när jag sitter på min kammare. Vad är det som vi i oppositionen inte väljer att anmäla? Det kan även gälla majoriteten - det är inte så vanligt att regeringspartierna väljer att anmäla sina egna ministrar, men jag skulle absolut kunna tänka mig att uppmuntra till det. Det jag funderar på är vad det är som vi inte får till oss i utskottet och inte får möjlighet att granska, eftersom jag tycker att den granskning som vi gör i utskottet är så viktig.

Jag har inte tänkt att gå in på enskilda ärenden i denna del av debatten, men efter några år i utskottet kan jag ändå konstatera att det finns vissa ärenden som återkommer i utskottets granskning, till exempel de ärenden som rör EU-nämnden. Det är ofta fråga om knappa tidsmarginaler, regeringen har ett informationsövertag gentemot riksdagen och det är såklart viktigt att riksdagen får det inflytande det är tänkt att den ska ha genom den ordning vi har med EU-nämnden. Speciellt med tanke på att det var val till EU i går känns det minst sagt aktuellt att den ordning vi har för att få inflytande i EU-frågor också fungerar i praktiken, inte bara i teorin.

En annan fråga som ofta är återkommande är hur tidsramarna ser ut i olika delar av lagstiftningsprocessen. Jag återkommer till de frågorna i de senare debatterna.

Även jag vill såklart rikta ett stort tack till utskottet, och framför allt vill jag också tacka vårt fantastiska kansli som vi har till vår hjälp. Utan kansliet hade vi definitivt haft mycket svårare att nå enighet, och utan att avslöja alltför mycket om vårt arbete i utskottet kan man väl också konstatera att vi ibland fastnar i våra diskussioner. När de blir alltför långdragna är det en enorm fördel för oss att vi kan be vårt kansli komma med ett nytt förslag till nästa möte, som ska ha fångat upp alla de olika inläggen och nyanserna som vi ledamöter i utskottet har "fläkt ut" ur oss utan att alltid ha skrivit ned dem. På något sätt lyckas vårt kansli genom fantastiskt arbete hitta nyanserna och perspektiven som vi har efterfrågat. Kort sagt hade vi inte klarat oss utan vårt kansli.

Jag gör inte något yrkande nu, utan jag säger tack så mycket och återkommer senare.