Herr talman! Av de tolv ärenden som ryms inom Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning vill jag kommentera två stycken lite ytterligare.

Det första ärendet är socialtjänstministerns tjänsteutövning i lagstiftningsärenden som rör våldsutsatta barn. Bakom denna långa rubrik döljer sig frågan om när nya lagstiftningar inom området kan förväntas ligga på riksdagens bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 4)

Socialtjänstministern uppgav i en intervju att en proposition ska lämnas till riksdagen under 2024 men att någon tidsplan för detta inte fanns. Intervjun publicerades den 5 januari 2024 i Dagens Nyheter. Den 16 januari presenterade regeringen propositionsförteckningen, där det framgår att propositionen Tryggare hem för barn kan förväntas i september 2024.

I december, det vill säga innan propositionsförteckningen kom, lämnade justitieministern en uppgift till civilutskottet om att lagrådsremiss och proposition i ärendet skulle hanteras under våren med proposition i september. Samma uppgift bekräftade justitieministern som svar på en skriftlig fråga den 17 januari.

Här rör det sig om olika angivelser av tid, och det är också något oklart om det rör sig om exakt samma proposition. Under alla omständigheter är det uppenbart att socialtjänstministerns uppgift att det inte fanns någon tidsplan inte stämmer överens med de uppgifter som justitieministern lämnat.

Det ska noteras att båda statsråden har markerat att ärendet är på gång och att de inte, utöver frågan om tidsplan, på något sätt motsäger varandra. Det är olyckligt att två statsråd sammantaget ger olika uppgifter om tidsplan, och det är i den delen som KU uppmärksammar det inträffade. Det ska i sammanhanget noteras att justitieministern, vars departement hanterar lagstiftningen, har lämnat korrekta uppgifter i ärendet. Det borde därmed inte finnas någon större risk för oklarheter.

Herr talman! Ett ärende som är både komplicerat och "hett" gäller utrikesministerns användning av begreppet proportionalitet i anslutning till relationen mellan Israel och Palestina eller Hamas. Bakgrunden är att utrikesministern vid Nordiska rådets möte den 1 november i Oslo fick en fråga om Israels bombning av flyktinglägret Jabalia och om det var ett proportionerligt angrepp eller om det ska ses som en krigsförbrytelse. På detta svarade utrikesministern: "Israel har en självklar rätt att försvara sig mot Hamas terrorism och urskillningslösa raketbeskjutning. Lika självklart är det att Israels legitima respons måste ske i enlighet med folkrätten och särskilt den internationella humanitära rätten."

Herr talman! Detta är inte en enkel fråga att reda ut då vi dels har att göra med en pågående konflikt som ständigt utvecklas, dels har att göra med två olika proportionalitetsbegrepp och dels har en ansvarsfråga som måste avgöras av den internationella domstolen i Haag.

Låt oss börja med den sista delen. Huruvida det föreligger en krigsförbrytelse ska prövas exklusivt av ICJ, International Court of Justice, och det är därför inte lämpligt att vare sig regeringen eller KU uttalar någon ställning i den frågan. Frågan är dessutom väckt till ICJ av Sydafrika i ett senare skede. Eftersom ansvarsfrågan är en fråga för ICJ har KU valt att enbart granska om begreppet proportionalitet är använt på ett relevant och korrekt sätt i det citerade uttalandet.

Det finns alltid en risk att man värderar händelser i ljuset av vad som förekommit efter händelsen. I det aktuella fallet har vi att granska utrikesministerns uttalande i ljuset av vad som var känt den 1 november 2023 och vad som då var känt om aktionen i flyktinglägret Jabalia. De nästan dagliga exempel på krigets fasor som vi ser ska därför inte ingå i bedömningen även om varje kännande människa måste reagera med avsky mot det som sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 4)

Herr talman! Så till begreppet proportionalitet. Proportionalitet kan användas i förhållande till folkrätten. Folkrätten stipulerar att ett land som utsätts för ett väpnat angrepp har rätt att försvara sig. I det avseendet - det vill säga rätten till väpnat svar - har Israel agerat proportionerligt, och därmed finns inget att anmärka på utrikesministerns uttalande i den delen.

Det andra sammanhanget där proportionalitet används är i den internationella humanitära rätten. Nivån på våldsanvändningen måste vara proportionell till det önskade målet, och civilbefolkning ska så långt möjligt skonas. Det är denna fråga - nivån på våldet och om civilbefolkningen drabbats oproportionerligt - som ICJ kommer att pröva.

KU har inte kunnat utröna att utrikesministern har använt begreppet på ett felaktigt sätt, utan han har helat tiden varit tydlig med att Israel i sin respons har att agera i enlighet med den humanitära rätten.

Herr talman! Vidare finns det anledning att konstatera att ett uttalande av utrikesministern under vissa omständigheter kan tolkas mer långtgående, detta inte minst då uttalanden som rör diplomatiska förhållanden kan komma att binda en svensk uppfattning. Även mot den bakgrunden är det av stor betydelse att eventuella uttalanden är välavvägda och korrekta. Vad utredningen visar är att utrikesministerns uttalande inte ger anledning till kommentarer i det avseendet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att KU inte uttalar sig i den ansvarsfråga som ska hanteras av Internationella domstolen i Haag, att utrikesministerns användning av begreppet proportionalitet varit såväl korrekt som relevant och att det inte finns anledning till kritik mot agerandet i ärendet.