Herr talman! Konstitutionsutskottets granskningsarbete är verkligen mångfasetterat och spänner över i princip alla politikområden.

Jag vill här fästa uppmärksamhet på en del frågor som också berörts i tidigare anföranden vad gäller statsråds tjänsteutövning. De berör klimatpolitiken, energiförsörjningen, situationen i Mellanöstern och hanteringen av sociala medier och kommunikationsverktyg i det offentliga samtalet. Var för sig är de omfattande ämnesområden, men de har aktualiserats i granskningsarbetet utifrån specifika uttalanden som statsråd avgett i sin tjänsteutövning.

En utgångspunkt när vi i konstitutionsutskottet tar oss an inkomna anmälningar som tar fasta på uttalanden av statsråd är att de ska bygga på saklighet och vara väl underbyggda.

Samtidigt ska det finnas utrymme för bedömning utifrån i vilka sammanhang som uttalandena som sådana framförs. Handlar det om väl förberedda presskonferenser, interpellationsdebatter i riksdagens kammare eller svar på skriftliga frågor ställs särskilda krav på saklighet och korrekthet. Rör det sig om till exempel tv- eller radiodebatter, intervjuer eller situationer där uttalanden inte kan förberedas på samma sätt är bedömningsgrunden rent generellt en annan - även om givetvis också dessa sammanhang får bedömas var för sig.

Herr talman! I vårens granskningsarbete har vi funnit brister när det gäller två uttalanden av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som jag här vill ge några reflektioner kring.

Låt mig börja med Romina Pourmokhtaris uttalande om klimathandlingsplanen. I två anmälningar begärdes en granskning av uttalandet. I anmälningarna görs gällande att ministern lämnat oriktiga uppgifter om rådande svensk lagstiftning i en tv-sänd intervju.

När det gäller lagstiftningen kan konstateras att det i 5 § klimatlagen finns bestämmelser om en klimatpolitisk handlingsplan. Det framgår också att handlingsplanen ska lämnas till riksdagen året efter att ordinarie val hållits. Paragrafen innehåller därutöver bestämmelser om vad handlingsplanen ska innehålla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 4)

Utskottet konstaterar därmed att ministerns uttalande att det i klimatlagen står att klimathandlingsplanen "bör" överlämnas till riksdagen före årsskiftet var felaktigt. Den ska överlämnas. Det är vad som gäller.

Konstitutionsutskottet har i ärendet förutom skriftliga frågor till departementet också haft en öppen utfrågning av Romina Pourmokhtari.

I granskningen har det förvisso framkommit att Romina Pourmokhtari på eftermiddagen samma dag som uttalandet gjordes meddelade att regeringen skulle komma att presentera klimathandlingsplanen före årsskiftet. Så skedde också, men utan tvivel i elfte timmen någon av de sista dagarna i december. Det uttalande anmälningen tar fasta på gör att det inte går att komma ifrån att denna hantering får betraktas som bristande.

Herr talman! Ett annat ärende om bristande tjänsteutövning av miljö och klimatministern rör uttalandet om behovet av ny kärnkraft.

I anmälan hänvisas till den presskonferens på Regeringskansliet i augusti 2023 där Romina Pourmokhtari uttalade att minst tio nya konventionella kärnkraftsreaktorer krävs till 2040-talet för att möta Sveriges framtida elbehov.

Vidare anges att energi- och näringsminister Ebba Buschs statssekreterare med ansvar för energifrågor ska ha sagt i en intervju i Aftonbladet att regeringen inte har fastställt mål eller bedömning på den detaljnivån. Det anfördes också att regeringen enligt medieuppgifter tagit bort ett pressmeddelande och ersatt det med ett annat utan att förklara varför.

Till grund för granskningen har bland annat legat en promemoria som upprättats inom Klimat- och näringslivsdepartementet och en utfrågning som KU höll med Romina Pourmokhtari.

I granskningen har i efterhand betonats att ministerns avsikt var att exemplifiera hur många reaktorer som det beräknade elbehovet skulle kunna innebära. Det har dock framkommit att uttalandet inte uppfattades som ett exempel utan som ett nytt besked från regeringen om ett framtida behov av ett visst antal kärnkraftsreaktorer.

KU konstaterar att kommunikationen inte varit tillräckligt tydlig men noterar att man i efterhand kontaktade olika medier för att försöka klargöra hur uttalandet skulle förstås. Det framkommer vidare att pressmeddelandet avpublicerades och ersattes av en artikel i syfte att undvika fler missförstånd.

Hanteringen ger oss i KU anledning att upprepa det vi tidigare framfört om ändringar och rättelser på regeringens webbplats. KU noterar också att Romina Pourmokhtari beklagat att rutinerna inte följts. Slutsatsen blir likafullt att detta betecknas som en brist.

Herr talman! Utöver de bristärenden som jag redogjort för här har konstitutionsutskottet i sin granskning noterat en del andra resultat som jag tänker kan omnämnas särskilt. Det är anmälningar där vi haft en hel del diskussion och fått göra en del avvägningar dels utifrån utfrågningar, dels utifrån skriftliga frågor och promemorior som finns med i handlingarna.

Ett av dessa ärenden är utrikesminister Tobias Billströms användning av begreppet proportionalitet i samband med ett uttalande i Nordiska rådet den 1 november, några veckor efter Hamas terrorattack mot kibbutzer i Israel den 7 oktober.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 4)

Sedan dess har vi dagligen kunnat följa den fruktansvärda händelseutvecklingen i Gaza, där i nuläget över 30 000, kanske 40 000, människor har fått sätta livet till, där över 60 000 personer uppges ha skadats, varav många kvinnor och barn och patienter på sjukhus, och där hundratals gisslantagna fortfarande hålls fångna av Hamas. Det är en omfattande tragedi som utspelar sig, och vi är många som är starkt berörda och engagerade. Där får hoppet om fred inte släckas, och ansträngningarna och arbetet med detta behöver fortgå kontinuerligt.

Just frågan om proportionalitet i krigföringen från Israels sida har aktualiserats av Internationella brottsmålsdomstolen i Haag nyligen. Det handlar i detta fall om internationell rätt och folkrättsfrågor. Jag vill därför understryka att konstitutionsutskottets granskning och anmälan har tagit fasta på just begreppet proportionalitet utifrån utrikesminister Billströms uttalande vid det aktuella tillfället i samband med Nordiska rådets möte i månadsskiftet mellan oktober och november 2023. Det handlar inte om någon bedömning från vår sida av huruvida Israels handlande varit proportionerligt eller ej. Detta i sig är, som nämnts, en fråga för internationella rättsinstanser.

Eftersom det ställs särskilda krav på uttalanden av den minister som ansvarar för utrikespolitiken påminner utskottet om betydelsen av att utrikesministerns uttalanden är formulerade så att de inte leder till missförstånd.

I detta fall uttalade Billström i sitt svar att Israels handlande var proportionerligt. Läst i dess helhet framgår förvisso att avsikten inte var att uttala sig om huruvida agerandet varit proportionerligt i den mening som avses i den internationella rätten och att han ändå eftersträvade att i efterföljande meningar tydliggöra vad som avsågs. Även om det aktuella uttalandet inte kan anses missvisande sett i sin helhet med följande resonemang och meningar kan det onekligen konstateras att det kommit att uppfattas på olika sätt i den politiska debatten.

Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om utrikesminister Tobias Billströms användande av en social medieplattform, i detta fall X. I granskningen betonar utskottet vikten av att uppgifter som omfattas av sekretess hanteras på ett säkert sätt. Ur tryckfrihetsrättslig synpunkt ser vi ingen anledning till något uttalande.

När det gäller själva utformningen av ministerns privata konto på X, en i sammanhanget högst kontroversiell plattform som även EU-kommissionen har uttryckt farhågor om ur säkerhetssynpunkt, kan vi konstatera att det inte tydligt framgår av kontot om det är Tobias Billström som privatperson eller som partiföreträdare som är ansvarig. Man kan fråga sig vad som i så fall skulle vara skillnaden. Det är en balansgång att hantera, och vi vill framhålla de rekommendationer och den vägledning som Regeringskansliet har tagit fram för ministrars hantering av sina sociala mediekonton.