STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 4)

Herr talman! I det här kapitlet finns en rad ärenden som grundar sig i uttalanden av statsråd. Förra året beslutade konstitutionsutskottet att i bedömningarna göra en distinktion mellan uttalanden beroende på i vilket sammanhang uttalandet gjorts. Syftet var att få bort okynnesanmälningarna, för att använda Martin Tunströms benämning i Barometern.

Ett statsråd har i likhet med alla andra medborgare rätt att göra uttalanden. Med hänsyn till ett statsråds speciella ställning kan dock särskild försiktighet behöva iakttas. Ett statsråds uttalanden förväntas vara korrekta, inte minst när statsrådet svarar på frågor från riksdagens ledamöter inom ramen för riksdagens kontrollmakt, det vill säga vid interpellationsdebatter och skriftliga frågor. Dessa svar är väl förberedda. Vid riksdagens frågestund är frågorna dock inte kända av statsrådet i förväg. Hänsyn bör då tas till att svaren till skillnad från svar på interpellationer och skriftliga frågor ska lämnas utan betänketid.

Som ett exempel på sådana ärenden kan nämnas finansminister Elisabeth Svantessons uttalande om subventionerna till vindkraft. Hennes svar kunde tolkas som att vindkraften fått subventioner på mellan 60 och 100 miljarder kronor genom elcertifikatssystemet. Den uppgiften gällde i själva verket kostnaderna för samtliga förnybara kraftslag i elcertifikatssystemet. Hade hon varit tydligare i sitt svar hade risken för feltolkning sannolikt kunnat undvikas. Granskningen gav dock inte anledning till något uttalande av utskottet.

Detsamma gäller energi- och näringsminister Ebba Buschs svar vid en frågestund på en fråga om utfallet av elstödet till hushåll i södra Sverige och hur det förhöll sig till EU:s statsstödsregler. Statsrådet svarade att regeringen skulle återkomma till statsstödsprövningen och att en anmälan om statsstöd hade skickats till kommissionen. Det var dock en föranmälan som hade skickats in till kommissionen. Inte heller detta ärende gav anledning till något uttalande av utskottet.

Herr talman! I detta avsnitt återfinns också, som vi hört tidigare, frågan om utrikesminister Tobias Billströms användning av begreppet proportionalitet den 1 november 2023 som svar på en fråga om proportionalitet i Israels krigföring med avseende på attacker mot flyktinglägret i Jabalia.

Begreppet proportionalitet avser enligt FN-stadgan ett lands rätt till självförsvar vid ett väpnat angrepp; självförsvaret ska stå i proportion till angreppshandlingen. Inom den internationella humanitära rätten innebär dock proportionalitet att den militära betydelsen av ett anfall måste stå i proportion till de risker som civilbefolkningen och civil egendom utsätts för. Utskottets granskning visar att utrikesministern i sitt huvudinlägg vid ett möte med Nordiska rådet inte berörde situationen i Israel och Gaza. I sitt svar på en fråga efteråt använder han begreppet proportionalitet i båda dess betydelser:

"Israel har en självklar rätt att försvara sig mot Hamas terrorism och urskillningslösa raketbeskjutning. Lika självklart är det att Israels legitima respons måste ske i enlighet med folkrätten och särskilt den internationella humanitära rätten. Den internationella humanitära rätten syftar till att begränsa lidandet för civilbefolkningen och alla parter i en konflikt. Alla parter måste följa detta."

Därpå upprepar han med andra ord begreppets två innebörder:

"Israels respons är proportionerlig. Som regeringen har sagt har Israel en rätt att försvara sig militärt mot Hamas terroristattacker, och det var detta som avsågs med det här begreppet. Men som jag sa har vi också sagt att Israels legitima respons måste ske i enlighet med den internationella humanitära rätten. Bedömningen av proportionalitet i detta avseende måste ske från fall till fall med beaktande av de specifika omständigheter som råder."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 4)

Utskottet vill understryka att det inte har att bedöma huruvida Israels handlande i något avseende har varit proportionerligt eller ej. Det kommer Internationella brottmålsdomstolen i Haag att göra. Men utskottet konstaterar att utrikesministern har använt begreppet proportionalitet i båda dess betydelser. Av uttalandet i sin helhet framgår att utrikesministern inte avsåg att uttala sig om huruvida Israels agerande varit proportionerligt i den mening som avses inom den internationella humanitära rätten och att han eftersträvade att tydliggöra vad som avsågs.

Utskottet vill påminna om att det ställs särskilda krav på en utrikesminister att uttalanden är så formulerade att de inte kan leda till missförstånd. Det aktuella uttalandet kan inte anses som missvisande, men det har kommit att uppfattas på olika sätt i den politiska debatten.

Av annan karaktär är uttalanden i samband med pressträffar om en specifik fråga. Som exempel kan tas när finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff presenterade förslag i budgetpropositionen för 2024 om statsbidrag till kommuner och regioner. Hon sa då följande:

"Men man kan också använda den flexibilitet som finns i själva regelverket. Det handlar om resultatutjämningsreformen, det handlar också om att som flera kommuner och regioner nu gör, åberopa synnerliga skäl."

Detta kunde missuppfattas som en uppmaning till kommuner och regioner att agera på ett visst sätt, vilket skulle ha brutit mot den kommunala självstyrelsen. Att generellt uppmana kommunsektorn att använda den flexibilitet som finns i regelverket och därvid använda sig av exempel kan däremot inte anses stå i strid med den kommunala självstyrelsen. Sådana uppmaningar bör dock göras med viss försiktighet för att de inte ska uppfattas som anvisningar till kommuner och regioner att tolka lagstiftningen på ett visst sätt.

Herr talman! Det finns många fler intressanta ärenden i granskningsbetänkandet, men jag nöjer mig med att ta upp dessa. I stället vill jag uppmana till läsning av detta intressanta dokument, ungefär så tjockt som jag visar här i talarstolen.

Eftersom detta är den sista debatt som jag vet om att jag i dag kommer att delta i vill jag passa på att tacka kammarkansliet och även KU-kansliet för gott samarbete under året. Jag önskar er en riktigt trevlig och vederkvickande sommar.