Herr talman! Vi är nu framme vid den sista debatten för dagen om KU:s vårgranskning av regeringen. Debatten rör ett kapitel med rubriken Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning. Det är här de flesta av årets anmälningar har samlats, närmare bestämt tolv av de ärenden som vi uttalat oss om i år. Flertalet av dem är sådana där ett statsråd har anmälts till KU på grund av något uttalande som statsrådet gjort och som anmälaren menar inte varit korrekt.
Här finns två ärenden där vi i KU tydligt påtalat brister i ett statsråds agerande. Båda dessa ärenden rör uttalanden som gjorts av statsrådet Romina Pourmokhtari. Att det är just klimat- och miljöministern som i år står för merparten av de ärenden där KU funnit brister ska förstås ses i ljuset av att det gjorts många anmälningar mot just henne under det gångna året. Det är i sin tur ett utslag av att det varit stort fokus på klimat- och miljöpolitik. Den politik som regeringen fört på området har fått utstå en hel del kritik från många olika håll, en kritik som bland annat handlat om sänkta ambitioner.
Centerpartiet ligger bakom en av KU-anmälningarna mot statsrådet. Den rör ett uttalande som gjordes när hon gästade TV4:s Nyhetsmorgon i december förra året, en tidpunkt då många otåligt väntade på regeringens klimathandlingsplan. I intervjun fick statsrådet frågan när denna plan skulle presenteras men gav inget klart besked om tidpunkt. Hon blev då fortsatt pressad av programledarna om tidpunkten, eftersom planen enligt klimatlagen ska levereras till riksdagen året efter ordinarie val - tiden höll alltså på att rinna ut. Ministern framhöll då att planen enligt klimatlagen bör komma före det stundande årsskiftet. Detta påstående var direkt felaktigt, eftersom lagen på den här punkten är tvingande med ett ska-krav; tidpunkten för leverans från regeringens sida är inte valfri.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 4)
Efter att ministern KU-anmälts rättade hon sitt uttalande. Men det spelar förstås ingen roll när det gäller hur KU bedömer själva uttalandet. Ett statsråd måste uttala sig sakligt korrekt. Det ska inte krävas en KU-anmälan för att uppmärksamma att det inte blivit rätt. I det här fallet fanns heller inget utrymme för olika tolkningar av ministerns uttalande. Därför ses det som en brist i statsrådets agerande.
Herr talman! Det andra ärende där vi i KU funnit brister i statsrådet Romina Pourmokhtaris agerande gäller ett uttalande som gjordes vid en pressträff, som nämnts tidigare av kollegor här. Det var en pressträff där man pratade om det prognostiserade elbehovet och vad det skulle kunna medföra gällande antalet nya kärnkraftsreaktorer. Samtidigt visades en Powerpoint-presentation om att elbehovet motsvarade tio nya reaktorer, som skulle byggas före 2040. Uttalandet kom att uppfattas som ett nytt besked från regeringen om ett framtida behov av kärnkraftsreaktorer, alltså ny politik. Samma uttalande som gjordes vid dragningen under pressträffen fanns också med i ett pressmeddelande som publicerades.
Efter pressträffen uppstod frågor om regeringens officiella hållning gällande behovet av ny kärnkraft. Därefter kom pressmeddelandet att avpubliceras och ersättas av en artikel. Det här skedde dock utan att man följde de rutiner som gäller för ändringar och rättelser på regeringens webbplats. Det finns tydliga rutiner för sådana rättelser. Att rutinerna inte följdes utgör enligt KU en brist.
Herr talman! Utöver de två ärenden jag nämnt, där vi funnit dessa brister, finns i det här avsnittet i betänkandet ytterligare en handfull ärenden där KU gör medskick till regeringen. Jag vill nämna ett par av dem.
Ett ärende handlar om hur statsrådet Romina Pourmokhtari hanterat handlingar som kommit in som sms. Här framhåller utskottet att sms är handlingar som ska tas om hand och hanteras som allmänna handlingar. När det gäller sådana handlingar är det viktigt att det görs noggranna överväganden även vid gallring och att gallring sker i enlighet med gällande föreskrifter och beslut. Det här kan vara ett bra medskick, eftersom mer och mer av den kommunikation som kommer till regeringens företrädare kommer just via exempelvis sms.
Även utrikesministern har varit föremål för vår granskning i ett par ärenden. Ett av dem rör hur utrikesministern använt den sociala medieplattformen X, tidigare Twitter. Här betonar utskottet vikten av att uppgifter som omfattas av sekretess hanteras på ett säkert sätt. Under granskningen visade det sig att utrikesministern hade ett privat konto som samtidigt innehöll information om att han är Sveriges utrikesminister. Det här var ett privat konto som Regeringskansliet alltså inte ansvarade för utan han själv. Men genom att titeln Sveriges utrikesminister angavs finns det en risk att kontot uppfattats som hans officiella konto. Därför har utskottet särskilt noterat att det finns rekommendationer som tagits fram av Regeringskansliet för hur statsråd ska hantera sina konton i sociala medier. Utskottet förordar att dessa följs.