STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 4)

Herr talman! Den 7 oktober genomförde Hamas en vedervärdig terrorattack mot israeler, där över 1 000 människor mördades och åtskilliga andra togs som gisslan. Dådet fördömdes unisont av omvärlden, och vi är alla djupt berörda av det hemska som skett. Allt våld mot civila måste och ska fördömas.

Att Israel har en formell rätt att försvara sig efter den attacken är ett odiskutabelt faktum - det har åtminstone inte i Sverige rått några som helst tvivel om det. Men hur fruktansvärd attacken mot Israel än var så var Israels respons initialt minst lika hänsynslös. Det tog inte lång tid förrän dödssiffrorna på andra sidan bland civila, kvinnor och barn långt överskred de första dödssiffrorna den 7 oktober.

Så här flera månader i efterhand är det ingen förutom de allra mest hjärtlösa och kallsinniga som kan ha en annan åsikt än att det som just nu sker i Gaza är ett pågående folkmord. Även om utskottet vill understryka att det inte har att bedöma huruvida Israels handlande i något avseende varit proportionerligt eller ej vill jag inte lämna denna talarstol utan att själv få detta sagt. Våldet i Palestina måste få ett slut. En permanent vapenvila måste införas, och ockupationen måste upphöra.

Det är dock, som sagt, inte själva kriget som konstitutionsutskottet har haft att granska, inte heller regeringens sammantagna hantering av det. Konstitutionsutskottet har haft i uppgift att granska utrikesminister Tobias Billströms uttalande kring begreppet proportionalitet, närmare bestämt vid Nordiska rådets möte i Oslo den 1 november 2023. Även om andra uttalanden som gjorts av utrikesministern nämns i granskningen är det alltså endast uttalandet vid Nordiska rådet som granskats.

Herr talman! På en fråga från en ledamot i Nordiska rådet om huruvida utrikesministern ansåg att en attack från Israel två dagar tidigare mot en flyktingförläggning var proportionerlig svarade utrikesministern bland annat så här:

"Israels respons är proportionerlig. Som regeringen har sagt har Israel en rätt att försvara sig militärt mot Hamas terroristattacker, och det var detta som avsågs med det här begreppet. Men som jag sa har vi också sagt att Israels legitima respons måste ske i enlighet med den internationella humanitära rätten. Bedömningen av proportionalitet i detta avseende måste ske från fall till fall med beaktande av de specifika omständigheter som råder."

Konstitutionsutskottet höll en utfrågning med utrikesministern där han bland annat framhöll att det finns två olika sätt att använda begreppet proportionalitet på. Det ena gäller när våld får användas. Reglerna för detta finns i den allmänna folkrätten. De finns i FN-stadgans våldsförbud, och de finns i undantagen från detta. Det andra gäller betydelsen i fråga om hur våld får användas enligt den humanitära rätten.

När utrikesministern tillfrågades om huruvida det fanns skäl till eftertanke och om han kunde ha varit tydligare i sina uttalanden för att minska risken för eventuella missförstånd i fråga om vad han menade med begreppet proportionalitet underströk han på nytt att i det sammanhang som diskuterades hade proportionalitetsbegreppet hela tiden varit tydligt från regeringens sida. Skillnaden mellan att man har rätt att försvara sig och hur man gör det har hela tiden varit tydlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om statsråds tjänste-utövning (kapitel 4)

Konstitutionsutskottet har därför i sitt ställningstagande konstaterat att begreppet proportionalitet används både när det gäller frågan om huruvida rätt till självförsvar föreligger och när det gäller huruvida handlingar vidtas i enlighet med den internationella humanitära rätten.

Utskottet noterar också att Internationella domstolen i Haag har tagit upp en talan som Sydafrika väckt mot Israel angående tillämpning av konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord.

Som utskottet uttalat tidigare har statsråd i likhet med andra medborgare rätt att göra uttalanden i olika sammanhang, men särskilda hänsyn kan behöva tas när det gäller uttalanden på utrikespolitikens område då utrikespolitiken skiljer sig från andra politikområden. Diplomatiska hänsyn ställer särskilda krav på varsamhet och nyansering samtidigt som språkbruket ska vara korrekt.

Utskottets nu aktuella granskning har koncentrerats till utrikesminister Tobias Billströms användning av begreppet proportionalitet i en replik vid Nordiska rådets möte den 1 november. Av uttalandet, läst i dess helhet, framgår att utrikesministern inte avsåg att uttala sig om huruvida Israels agerande varit proportionerligt i den mening som avses inom den internationella humanitära rätten och att han eftersträvade att tydliggöra vad som avsågs.

Mot bakgrund av de särskilda krav som ställs på uttalanden av den minister som ansvarar för utrikespolitiken vill utskottet påminna om betydelsen av att utrikesministerns uttalanden till sitt innehåll är så formulerade att de inte leder till missförstånd. Även om det aktuella uttalandet inte kan anses missvisande kan det konstateras att det har kommit att uppfattas på olika sätt i den politiska debatten.