Herr talman! Enligt regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Granskningsbetänkandet är utan tvekan det allra mest omfattande betänkandet från konstitutionsutskottet. Under otaliga utskottsmöten och två dagars internat har vi vägt ord och diskuterat den information vi fått dels genom våra frågor till departementen, dels genom de utfrågningar som har gjorts. Ord har flyttats runt och bytts ut, allt för att få fram de där noggranna meningarna som sammanfattar varje granskningsärende.

Precis som föregående talare sagt i dag möjliggörs vårt arbete i utskottet av mycket kunniga ledamöter från alla åtta riksdagspartier och vårt fantastiska kansli. Tack!

För att i någon mån dela upp betänkandet när vi nu debatterar det i kammaren är det indelat i fyra block. Nu är det dags för block fyra: Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning.

Vi har som sagt granskat 29 ärenden, och vi fann brister i fem av dem. Två av dessa bristärenden hör hemma i kategorin Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning, och jag väljer att i mitt anförande fokusera på just dessa två. Båda ärendena gäller anmälningar mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Det första ärendet gäller klimat- och miljöministerns uttalande om behovet av ny kärnkraft. Uttalandet gjordes vid en pressträff, och det har i granskningen framkommit att ministerns avsikt var att exemplifiera hur många reaktorer det beräknade elbehovet skulle kunna innebära. Samtidigt har det framkommit att uttalandet inte uppfattades som ett exempel utan som ett nytt besked från regeringen om ett framtida behov av ett visst antal nya kärnkraftsreaktorer.

KU konstaterar att uttalandet gjordes under den inledande presentationen och att ett liknande uttalande även återfinns i det pressmeddelande som publicerades. Även de presentationsbilder som visades på pressträffen innehåller en punkt som speglar uttalandet. Efter pressträffen uppstod frågor om regeringens officiella hållning. KU konstaterar att kommunikationen inte har varit tillräckligt tydlig men noterar samtidigt att man i efterhand kontaktade olika medier för att klargöra hur uttalandet skulle förstås.

I granskningen framkommer vidare att pressmeddelandet avpublicerades och ersattes av en artikel i syfte att undvika missförstånd. Hanteringen ger KU anledning att upprepa vad utskottet tidigare uttalat om ändringar och rättelser på regeringens webbplats. KU noterar att ministern har beklagat att rutinerna inte följts och att hon agerat efter att ha fått kännedom om att så inte var fallet.

Det andra ärendet gäller klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris uttalande om klimathandlingsplanen, vilket har granskats av KU. I klimatlagen finns bestämmelser om en klimatpolitisk handlingsplan. Enligt denna ska regeringen vart fjärde år ta fram en sådan handlingsplan. Utskottet konstaterar att ministerns uttalande om att det i klimatlagen står att klimathandlingsplanen "bör" överlämnas före årsskiftet var felaktigt. I klimatlagen står nämligen att handlingsplanen "ska" lämnas till riksdagen året efter det att ordinarie val till riksdagen har hållits.

I granskningen har det framkommit att ministern på eftermiddagen samma dag som uttalandet gjordes meddelade att regeringen kommer att presentera klimathandlingsplanen före årsskiftet, vilket sedan också skedde den 21 december 2023. Då presenterades Regeringens klimathandlingsplan - hela vägen till nettonoll. Därmed följde också regeringen den tidsplan som finns i klimatlagen.

Med dessa ord avslutar jag mitt anförande gällande årets granskning.