Herr talman! En fråga som har varit högaktuell det senaste året är Sveriges anslutning till Nato. Det är ett granskningsärende som ännu inte har berörts här.

Ett ärende om Natoprocessen inkom, och det har vi granskat. Det avser den överenskommelse som den förra regeringen tecknade i Madrid och huruvida denna var inom regeringens mandat att skriva under. Utskottet konstaterar att avsiktsförklaringen var av politisk karaktär och icke bindande för Sverige och finner därmed inte fog för kritik. Resten är historia.

Ett ärende som dock ger fog för kritik rör regeringens hantering av förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör.

Regeringen har rätt att flytta en generaldirektör från dennes uppdrag. Det kan ske med eller utan en överenskommelse om förflyttning. KU har tidigare påpekat att det är väldigt olyckligt om bilderna av om det har rått frivillighet eller inte vid en förflyttning går isär och pekat på vikten av att det finns dokumentation där frivilligheten framgår så att man kan undanröja eventuella missförstånd.

Dokumentation från mötet mellan, i det granskade fallet, statssekreteraren och generaldirektören levde inte upp till de krav som bör kunna ställas, vilket gör att vi beslutat att påminna om vikten av dokumentation som styrker frivillighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Herr talman! Ett annat ärende som visade på brister är hanteringen av förkortade mandatperioder för ledamöter i högskole- och universitetsstyrelser. I samband med att regeringen meddelade att man för att säkerställa säkerhetskompetens i styrelserna valde att korta mandatperioden uppstod en debatt om akademisk frihet och armlängds avstånd till akademierna. Granskningen visar att beskedet om kortare mandatperioder kunde ha lämnats tidigare. Det hade kunnat undanröja eventuella missförstånd om syftet med beslutet, som uppstod i den efterföljande debatten.

Ett intressant ärende att granska det här året har handlat om riksnormen för försörjningsstöd. Detta är ett ärende som påverkar många människor som lever på marginalerna, där varje krona är viktig. I socialtjänstförordningen anges att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. I granskningen framkommer att olika regeringar under flera år även beaktat bland annat regeringens prognos för konsumentprisindex.

Det är på få områden som det accepteras att det inte framgår vilka underlag som används så att en viss förutsägbarhet kan råda. Därför bör det fortsättningsvis framgå vilka underlag och beräkningar som används. På så sätt skulle det bli tydligare och mer förutsägbart hur regeringen fastställer riksnormen.

Slutligen, herr talman, kan vår lagstiftningsprocess säkert upplevas som lång ibland, men tack vare att lagförslagen blir allsidigt belysta får vi också lagar av god kvalitet i Sverige. Genom remisser kan myndigheter, civilsamhälle och experter yttra sig över förslagen och bidra till att lagstiftningen blir både bättre och mer förankrad.

Frågan om beredningskrav och korta remisstider har även denna gång varit föremål för vår granskning, och även om det ska finnas möjlighet för en regering att skynda på processer där det kan vara nödvändigt är det någonting som ska nyttjas mycket sparsamt. Därför är det glädjande att vi i höstens granskning, då vi tog ett större grepp om frågan, fann att remisser med kortare svarstid än tre månader har blivit något mindre vanligt förekommande. Det som har ökat är i stället remisser med tre månaders svarstid, medan andelen som har haft ännu längre svarstid har varit konstant över tid. Detta är en positiv utveckling som vi gärna ser kan fortsätta i den riktningen.