Herr talman! Repetition är kunskapens moder, sägs det. För dem som eventuellt är nytillkomna kommer jag nu att berätta lite om hur jag ser på två av de ärenden som flera av föregående talare har berört. Det kan möjligen vara till hjälp för dem som väljer riksdagswebben framför Lunchekot vid detta tillfälle.

Det är framför allt två ärenden som har kommit att engagera mig mer än andra.

Det ena handlar om styrelseledamöter på lärosäten, vilket flera här redan har talat om. Regeringen hade med mycket kort varsel valt att informera samtliga personer som var på väg att utses till ledamöter vid något av landets lärosäten om att deras förordnandetid skulle komma att minskas från 36 till 17 månader. Som skäl angavs att det under de senaste månaderna före beslutet kommit flera rapporter om det allvarliga nationella säkerhetsläget, vilket förstås innefattar verksamheten vid universitet och högskolor, och att man därför ville ha möjlighet att se över och komplettera eller ersätta ledamöter med personer med särskild säkerhetspolitisk kompetens. Detta togs inte särskilt väl emot på lärosätena och inte heller av vare sig nomineringspersoner eller tilltänkta ledamöter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Snabbt kom också en KU-anmälan med en begäran om granskning av utbildningsminister Mats Perssons agerande.

"Beslutet kan inte annat än tolkas som ett misstroende mot de nuvarande styrelsernas kompetens och den rådande processen att utse dessa. I förlängningen riskerar beslutet att utgöra ett hot mot lärosätenas självständighet och därmed möjligheten att kritiskt söka ny kunskap, följaktligen ett hot mot den akademiska friheten." Så skrev rektorerna för samtliga lärosäten i ett öppet brev till regeringen omedelbart efter att det här blev känt.

Jag har haft flera samtal med representanter för såväl nomineringspersoner som lärosäten och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Utöver kritiken vad gäller misstroende avseende styrelsernas och lärosätenas kompetens inom det säkerhetspolitiska området och hotet mot självständighet och därmed den akademiska friheten kom också själva hanteringen att spela en stor roll i den fortsatta diskussionen. Också tiden för meddelandet till föreslagna kandidater har varit i fokus för KU:s granskning.

Utbildningsminister Mats Persson medgav i utfrågningen att tidpunkten var olycklig och att föreslagna ledamöter borde ha fått en bättre framförhållning, men menade att förekomsten av allt fler rapporter och indikationer på ett förvärrat säkerhetsläge gjorde att man fick fatta beslut om en kortare mandatperiod.

Från universitetshåll hävdades att frågor om säkerhet, inklusive informationssäkerhet, normalt sett hanteras inom organisationen och inte i styrelsearbetet.

Utskottets eniga uppfattning var att den sena kommunikationen med nomineringspersoner och genom dem också med ledamöter ska ses som en brist i förhållande till de regler som gäller.

Ärendet så som anmälan var utformad är slutbehandlat, men frågor kvarstår inför att man ska utse nya eller genomföra omval av gamla ledamöter när de 17 månaderna går ut i höst. Instruktioner till nomineringspersoner har dröjt och har därmed skapat en viss oro bland nuvarande ledamöter.

Det är förstås min förhoppning att erfarenheterna från denna process bidrar till eftertanke och nya rutiner som bättre balanserar mellan krav på säkerhet och akademisk frihet liksom tilltro till de personer som ombetts och utsetts att sondera, fråga och föreslå ledamöter.

Herr talman! Det andra ärendet som väckt konstitutionsutskottets och mitt intresse är en anmälan om att en förflyttning av generaldirektören för Strålsäkerhetsmyndigheten kan ha genomförts med en del brister i hanteringen. KU begärde in upplysningar från Klimat- och näringslivsdepartementet avseende processen före, under och efter beslutet om att förflytta generaldirektören till Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

I det nya energilandskap som målats upp av regeringspartierna har som bekant kärnkraften en avgörande roll. I strategin för den omvandlingen ingår såklart även Strålsäkerhetsmyndigheten och dess förutsättningar att ställa om från ett fokus på våra befintliga drygt 40 år gamla kraftverk till att bidra till utvecklingen av processer och organisation för att kunna bygga nya. Att i det sammanhanget fundera över om ledarskapet och tillgänglig kompetens är optimalt är naturligtvis fullt rimligt. Men i den mån det resonemanget leder till en slutsats om att det vore bättre på ett annat sätt måste såklart den förändringen skötas på ett korrekt sätt. Det är egentligen så självklart att det inte skulle behöva sägas.

Utskottet ställde frågor kring detta och fick svar från Regeringskansliet. Vi gav också generaldirektören, som så småningom flyttades till Regeringskansliet, en möjlighet att inkomma med sin syn på hur det hela hanterats. Berättelserna stämde helt enkelt inte överens, visade det sig då. Det kan man naturligtvis säga är fullständigt naturligt, men här framkom det att uppfattningarna gick isär avseende flera frågor och det ganska rejält.

Utskottet begärde in ytterligare information, bland annat tjänsteanteckningar från det möte där generaldirektören av statssekreteraren informerades om att man avsåg att genomföra en förflyttning för att på så sätt kunna tillsätta en ny ledning. Dessa anteckningar visade sig vara skrivna cirka fyra veckor efter mötet. Detta är inte förbjudet på något sätt, men man vet ju själv hur det fungerar när man läser gamla saker eller ska skriva något långt efteråt.

I efterhand konstaterar således utskottet att hela processen genomförts utan att statsrådet, klimat- och miljöministern, varit delaktig i möten eller på annat sätt. Det är i sig inte nödvändigtvis någon brist, men det ankommer ändå på statsrådet att säkerställa att processen varit korrekt och att den överenskommelse som nåtts verkligen varit ömsesidig och frivillig. Det är grunden för att utskottet därmed klassificerar ärendet som en brist.