Herr talman! Jag vill under rubriken Handläggning av regeringsärenden m.m. (kapitel 2) lyfta fram just hanteringen av förslag om elstöd till företag. Det var det ärende Malin Björk avslutade med. Det är ett ärende som har vållat mycket diskussioner i vårt utskott, men som inte ledde till att någon brist påtalades.

Liksom för de båda ärendena om hantering av lagförslag om preventiva vistelseförbud och beredningen av lagförslag om säkerhetszoner kan man använda en underrubrik om snabbspår. Det är ärenden där regeringen av olika skäl sett så stora behov av snabb beredning att man har frångått de sedvanliga tidsramarna för olika moment av lagstiftningsprocessen.

Att få elstödet till näringsidkare på plats var en av regeringens högst prioriterade frågor. Arbetet bedrevs skyndsamt men med beaktande av de beredningskrav som gäller. Som bakgrund till denna skyndsamhet vill jag påminna om situationen vintern 2022-2023 när elpriserna skenade. Många företag, särskilt i energiintensiva branscher, hade svårt att betala sina räkningar och stod på randen till konkurs. Inte minst i mina bygder i norra Småland, med många gjuterier, var faran uppenbar att flera av de allra största arbetsgivarna inte skulle överleva. Anmälaren är i det här fallet kritisk till utformningen och hanteringen av det elstöd som regeringen tog fram. Anmälaren hänvisar också till Lagrådets kritik mot bland annat att den korta beredningstiden påverkat kvaliteten på lagstiftningsprodukten.

Utskottet har för sin bedömning inhämtat promemorior från Klimat och näringslivsdepartementet och Finansdepartementet. Energi- och näringsminister Ebba Busch har också utfrågats av utskottet.

Enligt regeringsformen finns ett allmänt beredningskrav för regeringsärenden. Behövliga upplysningar och yttranden ska hämtas in från berörda myndigheter och i den omfattning som behövs även från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska ges möjlighet att yttra sig i den omfattning som behövs. Oftast är remissförfarandena skriftliga, men det förekommer att regeringen hämtar in synpunkter muntligt.

Enligt regeringsformen ska även yttranden från Lagrådet inhämtas. Lagrådets yttrande ska avse hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, hur förslaget förhåller sig till kraven på rättssäkerhet, om förslaget är utformat så att lagen kan anses tillgodose de syften som har angetts samt vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Ansvariga departement ska när propositionen utarbetas ta ställning till de synpunkter som Lagrådet framfört. Det ska framgå av propositionen hur Lagrådets synpunkter påverkat propositionens innehåll. Det ska också framgå vilka synpunkter som har accepterats. I de fall då Lagrådets synpunkter inte har följts ska det föras en tydlig argumentation om varför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

En lagrådsremiss eller en proposition kan behöva beredas i stor brådska. Detta får dock bara ske i rena undantagssituationer. Genom utskottets granskning av ärendet har den pressade tidsplan som rådde i den process som inletts av den tidigare regeringen tydliggjorts.

Den modell som Svenska kraftnät föreslagit ändrades genom ett beslut av Energimarknadsinspektionen den 16 november. Regeringen insåg då att den ändrade modellen var tveksam ur ett statsstödsperspektiv. Genom täta kontakter med företrädare för EU-kommissionen bekräftades detta. Den 22 december beslutade regeringen om ett omtag där Svenska kraftnät fick i uppdrag att ta fram en ny modell för att flaskhalsintäkterna skulle användas för att finansiera nödåtgärder för näringsidkare.

Den 11 januari 2023 godkändes den omarbetade modellen av Energimarknadsinspektionen, varpå ett intensivt arbete följde i Regeringskansliet för att ta fram nödvändiga författningsregleringar. Det stod då också klart att Skatteverket var den myndighet som var bäst lämpad att hantera utbetalningarna av elstöd till företag.

Parallellt med detta bedrevs arbetet med att lämna in anmälan till kommissionen om statsstödsgodkännande. Den 20 februari 2023 remitterade Regeringskansliet två promemorior, och den 23 mars 2023 fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss. En formell statsstödsanmälan lämnades in till kommissionen den 4 april 2023. Propositionen med lagförslagen beslutades av regeringen den 18 april. Kommissionen godkände statsstödsanmälan den 5 maj 2023, och lagbestämmelserna trädde i kraft den 8 maj. Samma dag beslutade regeringen om de nödvändiga förordningsbestämmelserna, som trädde i kraft följande dag, det vill säga den 9 maj.

Jag förstår nu vad Peter Hedberg menade med tidslinjer och hur viktiga de är för att man verkligen ska se det hela framför sig.

Utskottet framhåller betydelsen av att upprätthålla såväl regeringsformens beredningskrav som Lagrådets granskning. På så sätt skapas förutsättningar för kvalitet i lagstiftningsarbetet.

Som Malin Björk sa kan utskottet inte utesluta att framtagandet av de två promemoriorna och utkastet till förordningstext hade kunnat inledas tidigare än vad som nu gjordes. All tid som hade kunnat frigöras för Lagrådets granskning och riksdagens behandling hade varit värdefull. Utskottet har förståelse för upplägget med två parallella förfaranden i Klimat- och näringslivsdepartementet respektive Finansdepartementet givet det behov av brådska som ansågs föreligga och som kom att prägla beredningen. Med detta sagt är utskottet enigt om att ärendet inte ska ses som ett bristärende.