Herr talman! Vi är nu framme vid de ärenden som samlas under rubriken Handläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2). Det är en rubrik som kanske inte ger särskilt mycket ledning om vad som går att hitta där. Men precis som föregående talare var inne på finns det mycket av intresse i avsnittet. Vidare i innehållsförteckningen finns det åtta ärenden av väldigt skiftande karaktär, och bland dem återfinns tre där utskottet funnit att regeringen brustit. Flera av mina kollegor har varit inne på detta tidigare.

Jag tänker först lyfta fram regeringens förflyttning av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör. Hon fick lämna sin post under förra året, och i samband med hennes plötsliga avgång restes många frågetecken kring vad som hänt och vad som låg bakom denna förändring i myndighetens ledning. Det kom in en anmälan till konstitutionsutskottet som ledde till vår granskning.

Först vill jag framhålla hur otillfredsställande det har varit när vi i utskottet i efterhand har försökt bringa reda i vad som hänt men inte har kunnat göra det i den utsträckning vi velat, detta trots att vi både ställt skriftliga frågor till den tidigare generaldirektören och haft en muntlig utfrågning av ansvarigt statsråd, Romina Pourmokhtari. Deras versioner av händelseförloppet skiljer sig markant åt, och dokumentation som kan ge stöd åt någon av versionerna saknas.

Det är tillåtet för en regering att flytta en generaldirektör från hans eller hennes post, men det är förstås inget som kan göras lättvindigt. Regeringen behöver grunda ett sådant beslut på sakliga skäl och överväganden. Dessutom är det skillnad på hanteringen beroende på om regeringen och myndighetschefen är överens om en flytt eller inte. Frågan om en flytt skett frivilligt eller inte är alltså helt central.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

I det här fallet kan vi i KU konstatera att enligt ansvarigt statsråd var parterna överens om generaldirektörens flytt från Strålsäkerhetsmyndigheten till Regeringskansliet, men den förra generaldirektören uppger att så inte var fallet. När vi granskade detta i efterhand fanns det ingen dokumentation som kunde bringa reda i den avgörande frågan om man var överens eller inte.

I det här ärendet understryker vi att det åvilar ansvarigt statsråd att försäkra sig om att det finns förutsättningar att flytta en myndighetschef och även att säkerställa att det finns frivillighet från myndighetschefens sida. I det här fallet saknas dokumentation som kan klarlägga det, vilket vi menar är en brist.

Herr talman! Ett annat ärende där vi funnit brister är regeringens förordnande av ledamöter till styrelser för universitet och högskolor, som flera av kollegorna varit inne på. Det ärendet föranleddes av att regeringen förra våren bestämde att den period som dessa styrelseledamöter skulle förordnas för skulle bli betydligt kortare än tidigare. Det väckte en rad reaktioner inom akademin, eftersom beskedet kom väldigt plötsligt nära inpå att ledamöterna skulle förordnas.

Vi i KU konstaterar att beskedet om att ledamöterna skulle utses för en kortare period än vanligt lämnades mycket tätt inpå regeringens beslut. Det innebar att nomineringspersonerna fick mycket kort tid på sig att informera de föreslagna ledamöterna. KU anser att beskedet om att korta mandatperioden borde ha kunnat lämnas tidigare än vad som skedde. Då hade det också blivit möjligt att på ett bättre sätt förankra hanteringen hos dem som berördes.

Herr talman! Jag vill även nämna ett par ärenden i det här avsnittet där vi i utskottet gör medskick till regeringen. Det är ett par ärenden som rör regeringens hantering av lagförslag. Det handlar dels om elstöd till företag, dels om preventiva vistelseförbud. I båda fallen har regeringen haft stor brådska att ta fram förslagen, och det har lett till förkortad tid för beredning och hantering av lagförslagen.

Det kan självklart ibland finnas skäl att som regeringen gjort gå snabbare fram med lagförslag än vad etablerad praxis föreskriver, där ju remissinstanserna ska ha tre månader på sig att analysera förslag och yttra sig över dem. Men regeringen måste också ha lagstiftningens kvalitet för ögonen. Vi har ett remissväsen och ett beredningskrav av en anledning, och det är att vi vill få en träffsäker och allsidigt belyst lagstiftning där konsekvenserna av lagförslag är noggrant analyserade.

Att man hastar fram med lagstiftning ska höra till undantagen och bara ske när det är nödvändigt. Det är också upp till regeringen att planera sitt arbete väl för att undvika sådana situationer. I annat fall riskerar vi att få lagstiftning som inte håller tillräckligt hög kvalitet. Det var Lagrådet faktiskt inne på vad gäller lagförslaget om elstöd till företag. Man ansåg att hanteringen i det aktuella fallet utmanade den ordning som bör följas om nya lagar ska hålla tillräckligt hög standard.

Herr talman! I granskningen som rörde elstöd till företag har vi i KU kommit fram till att det inte är uteslutet att regeringens beredning hade kunnat inledas tidigare än vad som skedde. Dessutom borde regeringen i ett tidigare skede ha kunnat överväga frågor om vilken reglering som behövdes och vilken myndighet som skulle ansvara för hanteringen av elstöd till företag när det sedan skulle börja betalas ut till företag. Först i januari 2023 kom man fram till att Skatteverket skulle vara ansvarig myndighet, trots att man hade påbörjat processen internt inom Regeringskansliet kring elstödet redan efter valet hösten 2022.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

I fallet med promemorior som togs fram om elstödet till företag blev det också två parallella förfaranden. Två olika promemorior togs fram - en vid Klimat- och näringslivsdepartementet och en vid Finansdepartementet. Att lägga upp arbetet på det sättet bör bara göras undantagsvis, understryker vi i KU. Utgångspunkten bör vara att beredningen av en fråga sker i en sammanhållen process för att underlätta övergripande förståelse och att göra en samlad bedömning.