Herr talman! Jag tänkte i denna del av debatten ta upp tre av de ärenden där vi funnit brister.

Ett ärende är det som tidigare talare varit inne på, nämligen det om fastställandet av riksnormen för försörjningsstöd. Som sagts tidigare är det lite speciellt eftersom anmälan riktade sig mot den dåvarande socialministern Göran Hägglund samt alla efterföljande statsråd på den posten, alltså från 2006 fram till i dag - nästan 20 år. En sak jag vill belysa som framkommit i de svar vi fått från departementet är att det faktiskt var Maria Larsson och inte Göran Hägglund som ansvarade för just dessa ärenden 2006.

Vi i utskottet får svar på mycket när vi ställer frågor. Ibland kan det vara så att en anmälan riktar in sig på ett statsråd, och så var det ett annat statsråd som hade ansvaret för frågan för nästan 20 år sedan.

Det som vi har tittat på i granskningen är precis vilket underlag regeringen haft då den fastställt riksnormen i försörjningsstödet. Det är den del av försörjningsstödet som är gemensam för hela landet och som ska täcka kostnader för till exempel mat och kläder. Det är en viktig del av vårt gemensamma trygghetssystem och finns för dem som av olika skäl hamnat i stor utsatthet. Och för att kunna få försörjningsstöd krävs det att man själv har gjort allt i sin makt för att klara sin försörjning.

I socialtjänstlagens förarbeten och förordningen anges att nivån för riksnormen ska grunda sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. I vår granskning har det framkommit att regeringen när den fastställer riksnormen under flera år även beaktat annat än just Konsumentverkets undersökningar, exempelvis regeringens prognos för konsumentprisindex, KPI. Senast i år kan man notera att regeringen när den kommunicerar om riksnormen skriver på hemsidan att uppräkningen av riksnormen motsvarar Finansdepartementets KPI-prognos.

Vi i utskottet anser att det är lämpligt att regeringen redovisar vilka underlag som används så att det blir mer förutsägbart och tydligare hur det går till när riksnormen fastställs. Man kan, precis som Peter Hedberg gjorde tidigare, fråga sig hur det kommer sig att detta inte uppmärksammats tidigare. Hade en annan form av avdrag eller bidrag på något sätt kunnat gå under radarn under så lång tid som detta tycks ha gjort?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Jag välkomnar verkligen att vi i utskottet haft bra diskussioner om denna fråga. Jag hoppas verkligen att regeringen kommer att ta till sig detta och helt enkelt förtydliga. Som tidigare talare har varit inne på är det inte nivån som vi i utskottet granskar utan just att det ska finnas tydlighet och transparens. Här skulle man kunna tycka att det fanns en brist. Det tyckte i alla fall KU.

Herr talman! Ett annat ärende som vi har granskat gäller förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör. Vi har tittat särskilt på huruvida förflyttningen skett med frivillighet, vilket regeringen hävdat. Men den nu före detta generaldirektören ger en helt motsatt bild. Det är djupt otillfredsställande att bilderna går isär så mycket.

Enligt oss i utskottet är det ansvarig ministers, i detta fall klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris, ansvar att säkerställa om frivillighet råder och om så inte är fallet i stället överväga en formell förflyttning enligt lagen om offentlig anställning, LOA.

Vi påminner även om vikten av att dokumentera dialogen, för att undanröja eventuella missförstånd och faktiskt även för vår skull. Vi i utskottet ska, om ett ärende lyfts till oss för att granskas, kunna följa vilka myndighetsdialoger och annan dokumentation som finns.

Vi i KU anser att den dokumentation som finns i det här ärendet inte lever upp till de krav som man kan ställa. Om dokumentationen hade funnits hade det också varit tydligare och enklare att se om det fanns en gemensam bild eller inte, särskilt när det gäller frivillighet.

Ett annat ärende som tidigare talare också har varit inne på rör regeringens förordnanden av ledamöter i styrelser vid lärosätena. Granskningen visar att nomineringspersoner som hade i uppdrag att ta fram förslag på externa styrelseledamöter förordnades av regeringen i juni 2022. Man fick information, som sig bör, om uppdraget både under 2022 och i januari 2023 och lämnade sedan sina förslag till berörda departement.

I april 2023 hände dock någonting. Då fick nomineringspersonerna information från departementen om att de föreslagna styrelseledamöterna till lärosätena skulle utses för en kortare tid än vanligt, och de ombads informera de nominerade om detta. Två tre dagar senare fattade regeringen beslut om att korta förordnandena till styrelserna.

Utskottet konstaterar att beskedet om att ledamöterna skulle utses för en kortare period än vanligt lämnades mycket tätt inpå regeringens beslut. Det gjorde att nomineringspersonerna fick mycket kort tid på sig att informera de föreslagna ledamöterna.

Vi hade en utfrågning med utbildningsminister Mats Persson där han förklarade det sena beskedet med att behovet av kompetens i säkerhetsfrågor i styrelserna aktualiserades alltmer under beredningen. Man gjorde en samlad bedömning utifrån det allmänna försämrade säkerhetsläget och den problematik som rapporter från bland annat Säpo, Must och Totalförsvarets forskningsinstitut pekade på. Utskottet noterar dock att de rapporterna publicerades i februari och mars 2023. Liknande information har även funnits i tidigare rapporter. Mot denna bakgrund anser vi att man borde ha kunnat lämna beskedet tidigare än vad som skedde.

I sammanhanget gällde en annan fråga som vi ställde till utbildningsministern de reaktioner som detta ledde till. Våra lärosäten är speciella; de är inte som vilken myndighet som helst. Där är också akademisk frihet en viktig faktor. En minnesbild jag har är att Mats Persson sa i vår utfrågning att det är någonting som han värnar väldigt högt. Då är det lite olyckligt att det vållade sådana reaktioner inom akademin. Detta har sedan klargjorts, enligt ministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Herr talman! Jag ber om ursäkt, men det finns två ärenden till som jag vill nämna lite kort. Jag får kanske korta ned det lite, eftersom jag inser att jag redan nu har talat för länge. Men det här blocket är ett av de block där det finns väldigt många intressanta ärenden som har gett upphov till mycket debatt i utskottet.

Jag vill bara nämna något kort om elstödet till företagen. Utskottet konstaterar där att all tid som hade kunnat frigöras för att remissinstanserna skulle kunna lämna synpunkter - det blev väldigt kort om tid - hade varit värdefull.

Den beredning som skedde avvek också något från hur i alla fall utskottet anser att den bör vara i bästa fall, alltså en sammanhållen process som underlättar för en övergripande förståelse och en samlad bedömning. Jag tror att andra talare, både före och efter mig, går in på det ärendet mer.

Jag hade tänkt säga något även om ärendet om preventiva vistelseförbud. Men jag får helt enkelt göra som vissa av de tidigare talarna och rekommendera eventuella lyssnare att läsa vårt betänkande. Man kan börja med sammanfattningen. Då får man nog en bra bild av även det ärendet.