Herr talman! Det avsnitt vi nu debatterar rör åtta specifika granskningar, av vilka jag tänker uppehålla mig vid tre.

Den första är ett ärende där ett enigt utskott konstaterar att det förekommit brister i regeringens handläggning - och det handlar egentligen inte om en regering utan om flera. Granskningen gäller vilket slags underlag regeringen haft då den årligen fastställt riksnormen för försörjningsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Som bekant har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd från socialnämnden. Riksnormen är den del av biståndet som är lika över hela landet, och regeringen beslutar årligen om dess nivå.

I socialtjänstförordningen, som för övrigt beslutas av just regeringen, anges att uppräkningen av riksnormen ska grunda sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Vid utskottets granskning har vi kommit fram till att regeringen i stället gjort en samlad bedömning av tillgängligt material. Man har utöver Konsumentverkets senaste pris- och konsumentundersökningar också beaktat regeringens prognos för konsumentprisindex innevarande år. Alltså kan konstateras att regeringen beaktat även andra saker än vad som anges i den förordning som regeringen själv beslutat om.

Utskottet tycker inte att detta är en god ordning och har därför uttalat att det i de fall regeringen i en förordning beskriver vad riksnormen grundar sig på enligt utskottet är en lämplig ordning att man i den förordningen redovisar de olika underlag som normalt används, även om lydelsen i socialtjänstförordningen inte utesluter att även andra underlag och beräkningar än de från Konsumentverket kan beaktas.

Herr talman! Utskottet har i sitt uttalande alltså inte haft några synpunkter på vilket underlag som regeringen lagt till grund för sin uppräkning av riksnormen. Inte heller har vi haft någon synpunkt på riksnormens storlek. Däremot menar utskottet att det är en brist att det finns en formulering i socialtjänstförordningen som inte helt tydligt överensstämmer med hur uppräkningen skett i praktiken.

I sammanhanget vill jag vara tydlig med att detta är en ordning som verkar ha gällt åtminstone sedan 2006. Det är alltså en lång rad regeringar som träffas av den brist som vi har identifierat.

Herr talman! Ett annat ärende av principiell karaktär är det som tas upp under punkt 2.8 i granskningsbetänkandet. Av 13 kap. 1 § regeringsformen följer att varje riksdagsledamot till KU kan väcka en fråga om ett statsråds tjänsteutövning. I detta ärende anmäldes justitieminister Gunnar Strömmer för hanteringen av ärendet om förslaget till säkerhetszoner.

Anmälan gjordes i januari 2024. Vid den tidpunkten hade någon proposition om säkerhetszoner inte lämnats över till riksdagen. Beredningen pågick då fortfarande i Regeringskansliet.

Utskottet har konstaterat att granskningen av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning till sin karaktär är tillbakablickande. Den är alltså en efterhandskontroll av hur regeringsmakten har utövats från konstitutionell synpunkt. Utskottet har därför inte gjort någon bedömning av det som tas upp i denna anmälan.

Lärdomen av ställningstagandet är att det kan vara klokt att ha lite is i magen innan man gör en anmälan till konstitutionsutskottet, i varje fall om man vill ha en granskning och inte bara är intresserad av den uppmärksamhet i medierna som själva anmälan kan ge upphov till.

På det temat, herr talman, vill jag säga ett par ord om ett ärende som rönte visst medialt intresse när anmälan gjordes, nämligen ärendet om överenskommelser i anslutning till Sveriges ansökan till Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Vid Natomötet i Madrid den 28 juni 2022 tecknade den dåvarande regeringen för Sveriges räkning en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Överenskommelsen omfattade ett antal åtgärder som Sverige bedömdes behöva vidta med anledning av det svenska Natointrädet. Exempelvis berördes förutsättningarna för svensk krigsmaterielexport. Överenskommelsen omfattade även åtgärder som Sverige redan tidigare hade avsett att genomföra. En sådan åtgärd var skärpningen av terroristlagstiftningen. Det fattades inte något regeringsbeslut inför undertecknandet av överenskommelsen.

Utskottet har vid sin granskning kommit fram till att överenskommelsen i Madrid var en politisk avsiktsförklaring som inte innebar en bindande förpliktelse för Sverige som stat och följaktligen inte heller var en sådan internationell överenskommelse som avses i 10 kap. regeringsformen. Utskottet har därför inte funnit anledning till något uttalande. I klartext betyder det att utskottet inte tycker att regeringen brustit i sin handläggning.

Med de orden, herr talman, vill jag tacka för mig.