Fru talman! Efter en sedvanligt arbetsbetungande vår för konstitutionsutskottet är granskningarna för i år konkluderade efter många timmars diskuterande, och ibland nästan debatterande, med starka viljor och känslor åt båda håll, som sig bör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Jag ska inte heller vara sämre än att jag gratulerar oss själva till ett väl utfört arbete, för jag tycker för det allra mesta att vi i konstitutionsutskottet lyckas riktigt bra med att hålla oss objektiva med sunda analyser. Det är naturligtvis inte alltid det lättaste då vi alla i någon mån är subjektiva varelser med ett brett spann av ideologiska och politiska övertygelser. Men i sann konstitutionsutskottsanda tycker jag nu, när vi kan tillåta oss en tillbakablick, att vi återigen har lyckats väldigt väl med arbetsuppgiften.

Jag vill tacka alla trevliga kollegor i utskottet - och då menar jag verkligen alla, meningsfränder som politiska motståndare - för ert bidrag till ett för det mesta väldigt samarbetsvilligt arbetsklimat genom inte alltid självklara ärenden. Vår respektfullhet gentemot varandra kan nog bringa viss avund från andra utskott, gissar jag.

Jag måste naturligtvis också varmt tacka riksdagens mest kompetenta kansli, utan vars ovärderliga assistans vårt arbete skulle ta mångdubbelt längre tid, om det ens skulle vara genomförbart. Ett stort, varmt tack till er - ni vet vilka ni är!

Fru talman! Med viss risk för lite repetition kommer också jag att uppehålla mig vid ett par ärenden som vi anser vara bristärenden under rubriken Handläggning av vissa regeringsärenden m.m.

En av granskningarna, som vi nyss hörde en redogörelse för, kom att gälla en anmälan där regeringen beslutat att förkorta tidsperioden för förordnandet av ledamöter till styrelserna för högskolor och universitet. Tidsperioden något mer än halverades från 3 år till 17 månader, vilket enligt anmälaren kunde riskera att försvåra för styrelserna att sätta sig in i lärosätenas verksamheter och försämra förutsättningarna för ett mer långsiktigt strategiskt arbete.

Motiveringen som gavs av regeringen, alltså de tre regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, uttrycktes vara att regeringen något enklare skulle kunna byta ut ledamöter. Anmälaren ansåg att detta skulle kunna uppfattas som ett indirekt hot om att förordnandet inte kommer att förlängas om man inte utför sina arbetsuppgifter på ett för regeringen önskvärt sätt.

Utbildningsministern uttryckte i ett pressmeddelande att det i detta sköra säkerhetspolitiska läge var viktigt med en kortare förordningsperiod än vanligt för att säkerställa en viss grad av säkerhetspolitisk kompetens. Man hänvisade till rapporter från bland annat Säkerhetspolisen som varnar om infiltration inom våra lärosäten från främmande makt såsom Kina, Ryssland och Iran. Det fanns också andra varningsflaggor, som uppmärksammats medialt, om exempelvis utländska gästforskare som sedan visat sig ha kopplingar till sina regeringar.

Beslutet som de tre regeringspartierna fattade var ämnat att endast gälla för innevarande mandatperiod. Det var ingen permanent förändring. Beslutet mottogs dock inte väl, som vi nyss hörde här, och ledde till protestbrev och ett gemensamt upprop av en rad rektorer vid landets högskolor och universitet som mycket kritiskt varnade för en farlig utveckling som ansågs kunna utgöra ett hot inte bara mot lärosätenas självständighet utan i förlängningen också mot den akademiska friheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Herr talman! Konstitutionsutskottet anser att tidslinjen i hela processen är problematisk. Beskedet att ledamöterna skulle utses för en kortare period än den sedvanliga kom mycket tätt inpå regeringens beslut. På så vis fick nomineringspersonerna väldigt kort tid på sig att informera de föreslagna ledamöterna om en halverad mandatperiod.

Utskottet anser att informationen om en förkortad mandatperiod kunde ha lämnats i ett tidigare skede, vilket hade gett möjlighet att på ett tydligare och mer transparent sätt förankra hanteringen och motivationen till berörda parter och samtidigt tydliggöra värnandet av den akademiska friheten i sammanhanget.

Herr talman! En annan omtalad anmälan som utskottet fann vara ett bristärende var förflyttningen av Strålsäkerhetsmyndigetens generaldirektör Nina Cromnier, vilken så föredömligt redogjordes för här för några minuter sedan.

Anmälaren reagerade på att vederbörande hade flyttats från sin post innan förordnandet gick ut, mot bakgrund av att statssekreteraren framhöll att generaldirektören hade skött sitt jobb exemplariskt, gjort det regeringen bett om och inte på något sätt brustit i sitt uppdrag.

Enligt statssekreteraren hos miljö- och klimatministern behövdes en generaldirektör som kunde hantera ansökningar om specifikt kärnkraft, vilket föranledde beslutet att skilja generaldirektören från sitt uppdrag.

Våra statliga myndigheter har i mångt och mycket en självständig ställning men lyder naturligtvis under regeringen för att säkerställa dess politik. Regeringen har möjlighet att förflytta en myndighetschef under lagen om offentlig anställning om det anses påkallat av organisatoriska skäl eller av annan anledning med hänsyn till myndighetens bästa.

I granskningen har departementet i skriftliga svar på frågor från konstitutionsutskottet hävdat att generaldirektören accepterat denna förflyttning till Regeringskansliet. Berört statsråd har också inför utskottet förklarat att samsyn rådde och att inga indikationer fanns på att generaldirektören motsatte sig detta.

Herr talman! Det är här som uppgifterna går isär.

Generaldirektören har i sin redogörelse till utskottet förklarat att förflyttningen skett mot hennes vilja och att hon befann sig i en situation där det var ett fullbordat faktum att hon skulle lämna sin roll som generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta, huruvida frivillighet fanns eller inte, har blivit en central del i granskningen.

Viss dokumentation under ärendets gång finns, men denna dokumentation kan enligt utskottet inte anses som komplett nog för att leva upp till kraven. Vikten av dokumentation i dialogen mellan en myndighetschef och Regeringskansliet kan inte nog understrykas, speciellt i ärenden där det föreligger meningsskiljaktigheter, som i detta fall ett ärende om att förflytta en generaldirektör från sin post.

Med detta, utskottets för året sista debattdag, tackar jag för mig och passar på att önska alla en riktigt trevlig sommar.