Fru talman! Jag förstår om det för vissa åhörare både här i kammaren och kanske även i tv kan framstå som att vi tycker om att gratulera oss själva till ett väl utfört arbete. Jag tror att det är en korrekt iakttagelse, men den är heller inte orimlig.

Jag vill ta tillfället i akt att tacka de övriga ledamöterna i utskottet för samarbetet under året och naturligtvis även kansliet. Det har i vanlig ordning bidragit förtjänstfullt med kunskap, erfarenhet och vägledning.

Jag vill också säga någonting om en sak som några redan har varit inne på. Vissa kanske är trötta, andra är glada och andra är lättade över resultatet i gårdagens val till Europaparlamentet.

Jag noterar att den riksdag som valdes 2022 och den regering som därefter fick väljarnas förtroende att styra denna mandatperiod valdes i ett val där valdeltagandet var 84 procent. Det var en nedgång från valet 2018 med ett par procentenheter.

I detta val är jag otroligt besviken över att valdeltagandet har gått ned igen jämfört med valet till EU-parlamentet 2019. Det vi har gjort under det här året både i riksdagen och i utskottet har naturligtvis en större demokratisk legitimitet eftersom valdeltagandet var 84 procent jämfört med ett val där bara hälften av svenskarna deltog. Jag noterar det och tycker att det är tråkigt.

Under detta avsnitt i granskningsdebatten tänker jag kommentera några av ärendena lite närmare. Jag börjar med ärendet om förordnanden av ledamöter i styrelser för högskolor och universitet.

Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Anmälan tog sikte på faktumet att regeringen bara dagarna innan beslutet skulle fattas om dessa förordnanden plötsligt ändrade förutsättningarna för uppdragen i och med att mandatperioderna förkortades från 3 år till 17 månader.

Utskottet har under granskningen skriftligen begärt svar på motiven till detta samt hur processen har hanterats fram till och med beslutet. Därutöver har utskottet vid en utfrågning med utbildningsminister Mats Persson ytterligare förhört sig om hanteringen.

Regeringen och Mats Persson har både inför beslutet och i vår granskning framhållit det förändrade säkerhetspolitiska läget som den huvudsakliga grunden för sitt agerande.

Utskottet konstaterade dock i sitt ställningstagande att beskedet om att korta mandatperioden borde ha kunnat lämnas tidigare än vad som skedde, i slutet av april 2023. Utskottet menar att en sådan hantering skulle ha möjliggjort en bättre förankring med berörda parter, för beslutet och statsrådets hantering väckte upprördhet och oro hos de högsta företrädarna för nära 40 högskolor och universitet. Det är olyckligt att regeringens förhållande till den akademiska friheten kom att ifrågasättas, som jag tror att Ida Karkiainen var inne på i sitt inledningsanförande. Ett tidigare besked om de förändrade förutsättningarna skulle möjligen ha kunnat resultera i mindre kontroverser.

Fru talman! Konstitutionsutskottet har också granskat regeringens och specifikt klimatminister Romina Pourmokhtaris hantering när dåvarande generaldirektören för Strålsäkerhetsmyndigheten, Nina Cromnier, fick lämna sin post. Som utskottet konstaterar och som har nämnts tidigare under debatten har regeringen förvisso rätt att flytta en generaldirektör, men man har också att förhålla sig till bestämmelserna i lagen om offentlig anställning.

Utskottets granskning i ärendet har visat på två helt olika bilder av huruvida förflyttningen av Nina Cromnier var frivillig eller ej. Detta blev också tydligt vid utfrågningen av Romina Pourmokhtari, där hennes bild av förfarandet skilde sig väsentligt från Nina Cromniers bild. I ett sådant läge hade det naturligtvis varit önskvärt att dokumentation funnits tillgänglig som kunde klargöra förloppet. Tyvärr tvingas dock utskottet konstatera att den knapphändiga dokumentation som finns är otillräcklig för att leva upp till grundläggande krav som bör kunna ställas i en dylik process.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)

Utskottet konstaterar också att det vid en förflyttning av en generaldirektör ankommer på statsrådet att försäkra sig om att förutsättningarna för flytten är tydliggjorda och att de har klargjorts för myndighetschefen. Mot bakgrund av det som framkommit i granskningen har inte statsrådet Pourmokhtari uppfyllt detta.

Fru talman! Utskottet har vidare granskat regeringens hantering av förslag om elstöd till företag. Jag har vid något tillfälle sagt att jag aldrig har varit så glad för kansliets tidslinjer som i detta ärende. Ärendet handlar om en fråga som delvis liknar ett ärende vi granskade förra året. Det handlar om frågan om beredningen av sekretess vid elstöd till konsumenter, och de båda processerna löpte delvis parallellt.

I årets granskning konstaterar utskottet att det inte kan uteslutas att beredningen av de båda promemoriorna och utkastet till förordningstext hade kunnat inledas tidigare. På så sätt skulle frågor om reglering och även ansvarig myndighet kunnat ha övervägts och hanterats i ett tidigare skede.

Utskottet understryker dock i ställningstagandet att även om så hade skett skulle beredningen ha behövt avvika från gängse rutiner. Men vi framhåller också att all extra tid som hade frigjorts för remissinstanserna skulle ha varit av värde. Lagstiftningens kvalitet är beroende av beredningsprocessen och möjligheten för remissinstanser och Lagrådet att noggrant granska och lämna synpunkter för regeringens fortsatta hantering.

Fru talman! Det sista ärende jag skulle vilja säga något om handlar om granskningen av riksnormen inom försörjningsstödet. Apropå avslöjandet från utskottet ska jag erkänna att anmälan väckte visst intresse när vi fick den eftersom anmälaren tog sikte på alla ansvariga statsråd för frågan sedan cirka 2006.

Det handlar om hur regeringen har hanterat fastställandet av riksnormen för försörjningsstöd. Utskottets granskning har visat att regeringen utöver Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar även beaktar sin egen prognos för konsumentprisindex. Socialtjänstförordningen anger att riksnormen grundar sig på det förstnämnda, nämligen Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar.

Regeringen har i sina svar i ärendet framhållit att förordningen inte utesluter att andra underlag kan beaktas inför att regeringen fastställer riksnormen och att hanteringen inte skiljer sig från tidigare år. Utskottet menar att det är en lämplig ordning att man redovisar samtliga underlag och beräkningar man använder sig av vid fastställandet, detta för att skapa tydlighet och förutsägbarhet gällande hur regeringen fastställer riksnormen.

Precis som själva anmälan väckte intresse i början av granskningen väckte den fortsatt intresse under beredningens gång. Många av utskottets ledamöter var kanske inte fascinerade men i alla fall väldigt intresserade av hur processen och förfaringssättet kunde ha fått fortlöpa i så många år. Det handlar faktiskt om transparens gällande ett stöd till några av de mest ekonomiskt utsatta och svaga i vårt land. Personligen tvivlar jag, fru talman, på att en sådan grumlig ordning skulle ha accepterats om det hade gällt beräkningarna av vissa skatteavdrag.