Fru talman! Jag kommer för min del att uppehålla mig enbart vid det ärende som vi kallar G16 om löneprocessen på Regeringskansliet. Kanhända det beror på ett rent personligt intresse och yrkesbild.

Statsministern blev anmäld till konstitutionsutskottet efter artiklar i Dagens Nyheter då en del opolitiska tjänstemän larmade om att de upplevde att lönerna blev politiserade på Regeringskansliet. Även fackförbundet ST, Statstjänstemannaförbundet, reagerade starkt. Anledningen var att Tidöavtalet hade kommit in i lönedirektiven som exempel, som man sa efteråt, men uppfattades av de anställda tjänstemännen som lönekriterium.

I anmälan framhålls att det inom den svenska förvaltningen finns en god tradition av åtskillnad mellan politiska och opolitiska tjänstemän där de senare står för oberoende underlag och möjliggör smidiga regeringsskiften oavsett regeringens partipolitiska sammansättning. Enligt en artikel i Dagens Nyheter vittnar opolitiska tjänstemän i Regeringskansliet om att den årliga lönerevisionen fått inslag av vad som man skulle kunna kalla för en politisering.

Det anges att det av lönedirektiv inom Regeringskansliet framkommer att man avser att prioritera personer som särskilt arbetar med att genomdriva Tidöavtalet. En tjänsteman har till och med fått besked om att högre lönepåslag inte är att vänta på grund av att tjänstemannen inte arbetar med Tidöavtalets prioriteringar. I anmälan begärs att utskottet granskar om styrningen är i enlighet med gällande regelverk.

Detta ärende har man verkligen granskat på väldigt många olika sätt. Efter anmälan har utskottet skickat frågor till Regeringskansliet om hur detta kunde ske, och utskottet har haft utfrågning med både förvaltningsdirektören och statsministern. Därtill har en skriftlig fråga besvarats av civilministern, och även en interpellation har besvarats av civilministern. I de båda fallen anför civilministern att årets lönedirektiv prioriterar, liksom tidigare år, skickliga medarbetare i Regeringskansliet som har presterat väl och åstadkommit efterfrågade resultat inom alla verksamhetsområden. Det är viktigt att det gäller alla verksamhetsområden.

Fru talman! Enligt utskottet är det av grundläggande betydelse att lönedirektiven i Regeringskansliet inte kan misstänkas inbegripa kriterier av partipolitiskt slag. Tidöavtalet eller tidigare avtal, såsom Januariavtalet, borde inte kunna vara ett kriterium för lönesättning.

Lönedirektivet är ett rent arbetsgivardirektiv. Men det behöver givetvis återspeglas i lönekriterierna. Det gäller i synnerhet när lönerna sätts i lönesättande samtal individuellt med varje person. Då är det än viktigare att det finns tydlighet och att varje tjänsteman på Regeringskansliet vet vad som krävs av hen och att inga missförstånd uppstår.

Den nuvarande ordningen är att det är förvaltningschefen som ansvarar för arbetsgivarpolitiken, och utskottet säger att det också bör gälla framöver. Förvaltningschefen framhöll dock vid utfrågningen att lönedirektiven blev otydligt formulerade genom det aktuella tillägget och att processen hade kunnat hanteras bättre, eller, om man upprepar vad förvaltningschefen sa, att processen fallerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen och om regeringens ansvar för förvaltningen (kapitel 1 och 3)

I Regeringskansliets lönedirektiv anges bland annat att lönebildningen och lönesättningen ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. Vidare anges att lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och krav som är förenade med arbetsuppgifterna. Skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen påverkar också lönen.

När utskottets ordförande började debatten i morse sa hon att ord är viktiga. Då kommer vi till hur lönedirektivet var formulerat från början. Det står så här om när man tänker prioritera skickliga medarbetare: Arbetsgivaren avser i detta särskilt uppmärksamma skickliga medarbetare som arbetar inom delar av Regeringskansliet där kompetensförsörjningen bedöms som särskilt viktig för att uppnå verksamhetens mål och krav och för att biträda regeringen i genomförandet av sina politiska prioriteringar som de kommer till uttryck i regeringsförklaringen och Tidöavtalet. Det kanske hade varit bra om det stått "såsom" eller "till exempel". Då hade det blivit tydligt att det är exempel. Som texten var i direktivet var det inte tydligt.

Enligt utskottet är det av grundläggande betydelse att lönedirektiven i Regeringskansliet inte kan misstänkas inbegripa kriterier av partipolitiskt slag. Den nuvarande ordningen är, som jag sa tidigare, att det är förvaltningschefen som ansvarar för arbetsgivarpolitiken. Det måste även gälla framöver.

Förvaltningschefen framhöll vid utfrågningen att lönedirektiven var otydligt formulerade genom det aktuella tillägget. Förvaltningschefen framhöll vidare att åtgärder vidtagits inom Regeringskansliet för att förtydliga lönedirektivens syfte och innehåll. Det är bra. Det är väldigt bra att den här debatten har förts. Det kommer att vara en läxa framöver för hur förhandlingsarbetet ska ske även inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar också det som anförts av statsministern och civilministern om att det i sammanhanget var olyckligt. Dock är de eventuella brister som påtalats av sådant slag att det inte ankommer på utskottet att granska dessa vidare. Utskottet har inte funnit att statsministern har agerat på ett olämpligt sätt i detta ärende.

Utskottet anser att det inte behövs något vidare uttalande. Däremot skickar utskottet en hälsning vidare om att även statens löner måste skötas på ett sätt som gör att varje anställd vet vad gom gäller.