Protokoll 2023/24:128 Måndagen den 10 juni

ärendedebatt / Granskningsbetänkande
Anf. 16 Malin Danielsson (L)

Fru talman! I går avgjordes mandatfördelningen till Europaparlamentet, och jag misstänker att en och annan av oss är lite trött i dag efter att ha vakat in valresultatet sent i går kväll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen och om regeringens ansvar för förvaltningen (kapitel 1 och 3)

Parlamentet är bara ett av de ben som EU står på. Ett annat ben är ministerrådet. I ministerrådet möts alla medlemsländer och förhandlar fram gemensamma ställningstaganden kring de förslag som EU-kommissionen lägger fram. Sedan möts kommissionen, rådet och parlamentet i en trilog för att komma överens.

Inför ett ministerråd behöver ansvarig minister förankra den svenska ståndpunkten i riksdagen. Ett återkommande tema för KU:s granskningar handlar just om förhållandet mellan regeringen och riksdagen när det gäller förankringen av EU-frågor.

Mängden frågor som vi löser genom att samarbeta inom EU är många och ibland väldigt komplexa. När såväl parlamentet som ministerrådet och kommissionen ska hitta en gemensam framkomlig väg mot ett mål kan det ibland bli både U-svängar och dikeskörningar innan man hittar den stadiga kursen framåt som alla är överens om. Saker och ting kan med andra ord hända längs vägen - ibland snabbt och ibland i sista sekund.

Som regering har man ett stort informationsövertag i de frågor som hanteras på EU-nivå och ett ansvar för att riksdagen förses med information så att samtliga partier kan ta ställning i de frågor som förhandlas.

Fru talman! I årets granskning har vi hanterat en fråga om samråd när det gäller fiskemöjligheter i Östersjön, vilket är ett exempel på när tidsmarginalerna varit knappa för förankring. Miljö- och jordbruksutskottet fick informationen först den 21 december 2023, det vill säga efter att förslaget hade godkänts vid ett internt möte inom EU-samarbetet. Någon överläggning med riksdagen ägde heller inte rum inför detta interna möte i Coreper, som det heter. Det har således inte funnits några möjligheter för utskottets ledamöter att framföra synpunkter till regeringen, vilket är väldigt olyckligt.

Regeringen har dock framfört kritik mot att ärendet skyndades på i förhandlingarna som pågick i ministerrådet. Det är svårt att se vad regeringen hade kunnat göra annorlunda, men med så pass stora avsteg från den normala beslutsordningen blir utrymmet för förankring starkt begränsat. Därför understryker vi återigen att vi förutsätter att regeringen arbetar för att skapa så goda marginaler som möjligt så att riksdagen kan vara delaktig i processen.

Fru talman! En stor fördel med att sitta i konstitutionsutskottet är att man får lära sig många nya saker när vi fördjupar oss i olika ärenden. I år har vi exempelvis fått bättra på våra kunskapar i hur man gör olika utsläppsberäkningar. I klimatredovisningen som regeringen varje år lämnar till riksdagen kan man följa utsläppsutvecklingen. Där redovisas, helt i enlighet med det klimatpolitiska ramverket, utsläppen i utpekade målår: 2030, 2040 och 2045. Dessa är punktmål, men de kan lätt förväxlas med mål för ackumulerade utsläpp.

Självklart är det bra att vara extra tydlig i redovisningen, särskilt när det finns olika sätt att redovisa på. I det aktuella fallet har vi dock inte hittat något som visar på att sakfel har begåtts.

Slutligen ett par ord om granskningen av hanteringen av löner i Regeringskansliet, som flera av mina kollegor har varit inne på: Det är både viktigt och självklart att anställningar såväl som lönesättning sker utifrån sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet, och att de opolitiska tjänstemännen i Regeringskansliet är och förblir just opolitiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen och om regeringens ansvar för förvaltningen (kapitel 1 och 3)

Vid framtagandet av lönedirektiven i år uppstod en diskussion på grund av otydligt formulerade lönedirektiv. Det är olyckligt. Det anser såväl statsministern som civilministern. Utskottet har dock inte funnit att regeringen eller statsministern har agerat olämpligt i detta ärende.