Fru talman! Jag vill nu säga något om de ärenden som KU har granskat och som rör dels regeringens förhållande till riksdagen, dels regeringens ansvar för förvaltningen. I flera av dessa ärenden gör KU medskick till regeringen.

Precis som förra året, och flera år dessförinnan, har regeringen KU-anmälts för hur man har agerat gentemot riksdagen i ett EU-ärende. Den ordning som gäller för hantering av EU-ärenden är att regeringen inför sina möten på EU-nivå om olika sakfrågor som ska förhandlas där måste förankra sin ståndpunkt i själva sakfrågan hos den svenska riksdagen. Detta ska ske dels i det sakutskott som hanterar frågan, dels i riksdagens EU-nämnd.

EU är ju inte något eget väsen någonstans där borta i Bryssel, vilket det har funnits anledning att gång på gång understryka för väljarna under de senaste veckorna inför gårdagens val till Europaparlamentet. EU är politik som i högsta grad påverkar oss i Sverige och som vi självklart kan och ska vara med och påverka. Just därför är det viktigt med transparens kring hur regeringen agerar i olika enskilda sakfrågor när statsråden träffar sina ministerkollegor från övriga EU-länder vid ministerrådsmöten.

Även i år finner KU skäl att göra ett medskick till regeringen om hanteringen av ett EU-ärende. I år rör det ett ärende om överläggningar och samråd om fiskemöjligheter i Östersjön. Detta är en fråga som i allra högsta grad berör svenskar, inte minst som det kustnära fisket i Östersjön samt beståndet av strömming och sill är direkt hotat.

Fru talman! I början av december 2023 lade EU-kommissionen fram ett förslag om fiskemöjligheter i Östersjön. Detta förslag togs sedan inte alls upp vid något ministerrådsmöte utan endast i Coreper, som är ministerrådets förberedande organ. Där godkändes den 20 december ett kompromissförslag. Av KU:s granskning framgår att detta förslag inte var föremål för överläggning eller samråd enligt den vanliga processen för EU-förslag, alltså i miljö- och jordbruksutskottet och i EU-nämnden. I stället informerades utskottet och EU-nämnden av Regeringskansliet först dagen efter godkännandet av kompromissförslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen och om regeringens ansvar för förvaltningen (kapitel 1 och 3)

KU konstaterar att tidsmarginalerna var mycket knappa. KU noterar också att regeringen begärde mer tid av ordförandeskapet för att hinna analysera förslaget och även framförde kritik mot det tidspressade förfarandet.

Därför har KU svårt att se att regeringen hade kunnat agera annorlunda än vad den gjorde, men utskottet vill ändå peka på konsekvenserna det får för riksdagens inflytande över EU-frågor när beslutsfattandet inom EU går till på det sätt som skedde.

KU har tidigare förutsatt att regeringen arbetar för att skapa goda tidsmarginaler på EU-nivå så att riksdagen kan vara delaktig i frågorna. Vår granskning understryker behovet av att regeringen arbetar för det även framöver.

Fru talman! Ett annat av de ärenden där KU gör medskick till regeringen rör hur regeringen i budgetpropositionen presenterade utsläppsberäkningar. Regeringen ska varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen, och där ska det finnas med en redovisning av utsläppsutvecklingen. Självklart är det av största vikt att regeringens återrapportering till riksdagen är så saklig och korrekt som möjligt och att urvalet av uppgifter som tas med ger en rättvisande bild. Det ärende vi granskat gäller en skrivning om utsläppsberäkningar där sättet regeringen redovisat utsläppen på gav visst utrymme för missförstånd. Här framhåller vi att en större tydlighet från regeringens sida hade kunnat minska den risken.

Fru talman! Slutligen ska även jag säga något om ett ärende som flera kollegor redan kommenterat och som rönte stor uppmärksamhet medialt i början av året - detta efter att lönerna på Regeringskansliet hade reviderats under hösten. Hur den löneprocessen gick till väckte en del oro hos de opartiska tjänstepersonerna i Regeringskansliet.

Att vi har opolitiska tjänstepersoner som utför sitt arbete oavsett politisk styrning och utifrån de krav som gäller enligt regeringsformen om saklighet och opartiskhet är centralt i vår förvaltning. Så ser den svenska förvaltningsmodellen ut, och det är viktigt att den värnas och består. Detta innebär i sin tur att de anställda vid Regeringskansliet innehar sin tjänst på sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet, och att de vid lönerevisioner ska bedömas utifrån detta. Att bidra med kompetens oavsett regeringens politiska inriktning är enligt KU till gagn för en väl fungerande regeringsmakt.

Utskottet vill i detta ärende understryka vikten av att lönedirektiven inte kan misstänkas inbegripa kriterier av partipolitiskt slag. Den nuvarande ordningen att förvaltningschefen ansvarar för arbetsgivarpolitiken bör gälla även framgent.