Protokoll 2023/24:128 Måndagen den 10 juni

ärendedebatt / Granskningsbetänkande
Anf. 12 Samuel Gonzalez Westling (V)

Fru talman! Ett av ärendena rör de så kallade Tidölönerna. Detta tog sin början i en artikel i Dagens Nyheter den 30 november 2023 där det angavs att den årliga lönerevisionen på Regeringskansliet pågick och att förvaltningschefens kansli tidigare hade skickat ut lönedirektiven till cheferna på departementen.

Enligt artikeln framgick det av direktiven att Regeringskansliet särskilt skulle prioritera vissa anställda. I artikeln uppges också att de lokala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna under hösten hade kommit fram till en överenskommelse om löneprocessen där det inte ingick politiska prioriteringar.

Förhandlingschefen för Arbetsgivarverket uppgav för Dagens Nyheter i en annan artikel att uppdraget för de politiska tjänstemännen är att utföra regeringens politik men att det kan uppfattas som olyckligt att, som i det här fallet, hänvisa till ett konkret politiskt avtal. Förhandlingschefen sa vidare att det när man trycker in det på detta sätt går att få känslan att man vill påverka rollen som opolitisk tjänsteman och att det är olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen och om regeringens ansvar för förvaltningen (kapitel 1 och 3)

Detta renderade i slutändan i att det inkom en anmälan till konstitutionsutskottet där det begärdes att utskottet skulle granska statsminister Ulf Kristersson och hanteringen av lönerevisionen för opolitiska tjänstemän i Regeringskansliet. Konstitutionsutskottet har utrett ärendet och har i samband med det kunnat konstatera följande: Ett regeringskansli vars medarbetare är anställda på sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet, och som bidrar med kompetens oavsett regeringens politiska inriktning är enligt utskottet till gagn för en väl fungerande regeringsmakt såväl för stunden som över tid.

Utskottet har kunnat utröna att en dialog om lönedirektiven förs med den politiska ledningen och att inriktningen stäms av på en övergripande nivå. Det är därefter förvaltningschefen som beslutar om direktiven.

Det har framkommit att det när inriktningen stämdes av politiskt hösten 2023 diskuterades hur löneprocessen skulle bidra till myndighetens kompetensförsörjning och därmed till genomförandet av regeringens reformagenda. Efter den politiska avstämningen gjordes tillägg i lönedirektiven. Bland annat angavs Tidöavtalet som ett exempel på ett område där det ansågs särskilt viktigt att säkerställa kompetensförsörjningen och därmed verksamhetens mål. Förvaltningschefen själv uppgav vid konstitutionsutskottets utfrågning att det inte fanns någon politisk signal om att Tidöavtalet borde tas in i direktiven.

Även statsministern har utfrågats av utskottet. Han har anfört att han som statsminister är chef för myndigheten Regeringskansliet och har ett övergripande ansvar för myndighetens verksamhet. Detta innebär att han ansvarar för att det finns föreskrifter och rutiner för myndighetens arbete. Det innebär också ett ansvar för att Regeringskansliet på ett ändamålsenligt sätt kan hantera inte enbart regeringens politiska reformarbete utan även arbetsgivarfrågor och andra administrativa uppgifter.

Enligt utskottet är det av grundläggande betydelse att lönedirektiven i Regeringskansliet inte kan misstänkas inbegripa kriterier av partipolitiskt slag. Förvaltningschefen har själv framhållit att åtgärder har vidtagits inom Regeringskansliet för att förtydliga lönedirektivens syfte och innehåll. Utskottet noterar därför vad som anförts av statsministern om det olyckliga i sammanhanget. De eventuella brister som påtalats är av sådant slag att det inte ankommer på utskottet att granska dessa vidare, eftersom utskottets uppgift är att granska regeringen.

Fru talman! Regeringen fattade beslut om budgetpropositionen för 2024 den 15 september 2023 och överlämnade den till riksdagen den 20 september. I propositionen finns ett anslag på konsumentområdet inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det civila samhällets organisationer som på olika sätt främjar konsumenternas intressen och till standardiseringsarbete. Av propositionen framgår att cirka 7 miljoner kronor anvisas till anslaget för 2024, vilket kan jämföras med cirka 14,5 miljoner för 2023. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till cirka 1 ½ miljon kronor respektive 0 kronor.

Detta specifika utgiftsområde behandlades av civilutskottet, som hade följande att notera om hanteringen av ärendet: Det finns anledning för utskottet att påminna om vikten av att regeringen redovisar hur anslag används och vilket resultat som uppnåtts. Detta gäller även för anslag som är under avveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen och om regeringens ansvar för förvaltningen (kapitel 1 och 3)

Det här ledde i sin tur till en anmälan till konstitutionsutskottet där det begärdes att utskottet skulle granska regeringens hantering av resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2024 när det gäller åtgärder på konsumentområdet. Utskottet har utrett ärendet och har kunnat konstatera att regeringen i budgetpropositionen ska lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Som utskottet tidigare har framhållit är det av största vikt att återrapportering till riksdagen är så saklig och korrekt som möjligt samt att urvalet av uppgifter som tas med i redovisningarna svarar mot kravet att information till riksdagen ska ge en rättvisande bild.

Den aktuella granskningen gäller avsaknaden av resultatredovisning för ett anslag under avveckling. Att ett anslag avvecklas utgör enligt utskottet inte i sig skäl att utelämna information i budgetpropositionen om uppnådda resultat i den verksamhet som dittills finansierats via anslaget. Samtidigt konstaterar utskottet att den närmare utformningen av resultatinformationen inte är reglerad, eftersom det har ansetts finnas behov av utrymme för regeringen och riksdagen att utveckla verksamhetsanpassade former för detta över tid.