Fru talman! Det är just därför regeringen har agerat inom nuvarande nationella plan. Vi sitter inte på något sätt och väntar till 2026. Vi har visat det i handling genom att skynda på uppdraget för norra Sverige, där satsningar på Malmbanan kommer på plats tidigare tack vare regeringens tydliga utpekande. Vi utreder också reservhamnskapaciteten på Gotland, inte minst utifrån det försämrade säkerhetsläget och Gotlands strategiska läge för försvarsförmågan i Östersjön. Det är uppdrag som är igång nu; Trafikverket arbetar nära försvarsmyndigheterna för att få på plats ökad kapacitet där.

Även vad gäller redundans över Öresund med järnvägsfärjorna mellan Trelleborg och Tyskland har regeringen agerat för att få fram ett underlag för att säkerställa den förmågan. Den är förstås central i händelse av att Öresundsbron inte skulle kunna gå att använda för järnvägstrafik.

Regeringen har med de tre exempel som jag visar här agerat just skyndsamt. Det är angeläget, bråttom eller kritiskt. Vi kan lägga orden åt sidan. Regeringen har vidtagit handling för transportinfrastrukturen. Vi har också skjutit till mer medel för att förstärka vägunderhållet ytterligare utöver vad som ligger i nationell plan. Det åskådliggör det.

Fru talman! Jag utesluter inte, som jag sa, att vi kan behöva göra det på fler viktiga länkar och stråk för att öka försvarsförmåga i ett läge där transportinfrastrukturen antingen är en flaskhals eller möjliggörare för de mycket kraftiga uppbyggnader som nu görs i svenskt försvar och som vi nu gör tillsammans med andra.

Fru talman! Det är därför som jag själv agerar direkt i relation till Nato. Mitt departement arbetar mycket närmare Försvarsdepartementet än någonsin. Vi har full inblick i Försvarsmaktens behov. Det är angeläget, det är bråttom, det är kritiskt och regeringen agerar. Jag tackar för engagemanget och samsynen i de frågorna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.