Fru talman! Jag vill inleda med att tacka för engagemanget från ledamöterna.

Fredrik Lundh Sammeli är inne på att Malmbanan är av mycket stor betydelse inte bara för norr utan för hela Sverige, och som jag sa i ett tidigare inlägg gäller det inte bara innanför landets gränser utan även utanför dem. Den har betydelse för EU, Nato och vårt grannland Norge. Detta är alltså en mycket angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dock ett förhållandevis högt tonläge med tanke på att regeringen nu på kort tid ändå har gjort så mycket som syftar till att snabbare få åtgärder inom nuvarande nationell plan på plats. Att järnvägsplanen nu tas fram för dubbelspår Luleå-Boden innebär ju att arbetet är igång. Det finns inga andra steg som skulle kunna påskynda det arbetet utöver de steg som redan har tagits.

Järnvägsplanen tas fram av Trafikverket, och man bedömer att detta kortar processen med två tre år. Det är väldigt angeläget inte minst mot bakgrund av det årtal som ledamoten själv nämner, det vill säga 2030. Då kommer det att bli ännu tuffare med kapaciteten på en redan hårt ansträngd bana, och det är därför regeringen har vidtagit och vidtar åtgärder.

När det gäller frågan om alternativ finansiering har regeringen öppnat för det. Vi har varit tydliga med att alternativ finansiering av infrastruktur kan komma att behövas, och vi prövar det nu aktivt. Det pågår ett arbete. Detta är viktigt för att få mer pengar till infrastruktur men också för att få mer infrastruktur för pengarna. Från regeringens sida sitter vi dock inte och väntar på att den nationella planen ska dimpa ned efter att vi har kommit till riksdagen och låst ramarna i infrastrukturpropositionen, fru talman, utan vi agerar redan här och nu.

Det vi får höra från Fredrik Lundh Sammeli i dag är kanske ett exempel på någon som har förberett sig inför en debatt men sedan inte tar intryck av vad som faktiskt sägs i debatten. Vi förlänger mötesstationer. Med Norge tittar vi på hur man kan snabba på det här med staxkapaciteten så att vi kan öka kapaciteten på Malmbanan med 10 procent genom att helt enkelt möjliggöra för tyngre last. Vi har med en mycket tydlig riktning sett till att Trafikverket redan har påbörjat järnvägsplanearbetet för Luleå-Boden.

Här pågår alltså ett arbete, och det pågår förstås även i nära dialog med Trafikverket, Norge och den industri som är väldigt angelägen om att bygga ut kapaciteten på Malmbanan, liksom med försvaret och Nato. Jag var själv på Natohögkvarteret i Bryssel i förra veckan och hade samtal om just Malmbanan och andra viktiga delar av den svenska infrastrukturen som behöver höjas för att stärka kapaciteten i väst-östlig riktning, vilket vår egen försvarsberedning har lyft fram.

Jag tror alltså inte att vi ligger så långt ifrån varandra i engagemangsnivå. Skillnaden är att vi har vidtagit åtgärder inom nuvarande nationell plan för att skynda på åtgärder. Samtidigt är det viktigt att vi har med de åtgärder som krävs för att öka kapaciteten när vi tar fram nästa nationella plan.

När det gäller just nya stambanor för höghastighetståg är det lite modigt av ledamoten Gunilla Svantorp att ta upp det i den här debatten. Beslutet att avbryta den planeringen frigör ju 163 miljarder, enligt Riksrevisionens beräkningar. Projektet hade riskerat att tränga undan andra mycket viktiga och nödvändiga åtgärder i systemet. Det är anledningen till att vi avbröt den planeringen, just att vi har så många andra stora behov i vårt land. Det kan vi säkert återkomma till - nu är min talartid slut.