Herr talman! Jag vet inte om någon blev klokare av svaret från Ahlstedt, så han ska få en chans till.

Huruvida den ekonomiska situationen är ärvd eller importerad kan man naturligtvis diskutera. Men oavsett förutsättningar har den borgerliga regeringen valt att prioritera, och då har man prioriterat skattesänkningar för dem som redan har det gott ställt och låtit välfärden ta smällen. När sjukvården går på knäna, när man behöver säga upp personal, när vårdköerna ökar, när tillgängligheten blir sämre och när kvaliteten försämras väljer regeringen att sänka skatten för dem som har höga inkomster i stället för att tillskjuta de resurser som välfärden behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Jag vet inte om man ska försöka tolka det som ledamoten Ahlstedt säger, men det fanns en tendens till att svaret faktiskt blev: Ja, det var värt det. Det var värt att sänka skatten för dem som redan hade det gott ställt och låta vanliga patienter och personalen i sjukvården betala priset.

Nu tittar Ahlstedt kollegan i skatteutskottet i ögonen. Men för ett ögonblick kanske Fredrik Ahlstedt kan fundera på hur det vore om han stod framför en undersköterska, en sjuksköterska eller en läkare på Skånes universitetssjukhus, på Karolinska eller på Sahlgrenska och tittade dem i ögonen när de funderade över precis samma frågeställning eller om han tog sig in på lasarettet i Skåne eller på Karolinska och i entrén träffade en patient som tittade på honom och frågade: Var det värt det?

Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att budskapet från borgerligheten och regeringen är att det var värt det. Det är tyvärr viktigare, bättre och - i en borgerlig värld - förmodligen också rättvisare att sänka skatten för människor som redan har det gott ställt och låta patienter och personal i sjukvården betala priset.

(Applåder)