Fru talman! Enligt FN:s internationella resurspanel är ineffektiv resursanvändning orsak till hälften av världens klimatutsläpp, och den har orsakat 90 procent av förlusten av biologisk mångfald.

Resursförbrukningen är ojämnt fördelad både globalt och nationellt. En mer jämlik fördelning av resurser är en förutsättning för att en kraftigt minskad total resursanvändning ska kunna kombineras med en god materiell standard för alla. Omställningen till ett hållbart samhälle måste märkas mest bland dem som i dag har störst klimatpåverkan och som förbrukar mest resurser.

År 2022 presenterades för första gången en kartläggning av hur cirkulär Sveriges ekonomi är. Den analysen av hur Sverige konsumerar material visar att Sverige bara är cirkulärt till 3,4 procent. Det globala genomsnittet ligger på 8,6 procent. När det kommer till resursutvinning och resursanvändning visar det sig att Sverige hör till de länder som ligger sämst till i undersökningen.

Enligt en rapport från det tyska naturvårdsverket behöver materialfotavtrycket hållas inom gränsen 5-8 ton per person och år till 2050. Sverige förbrukar i dag cirka 25 ton per person och år. Det innebär att vårt materialfotavtryck behöver minska med 70-80 procent för att vi ska kunna hålla oss inom de planetära gränserna. Vänsterpartiet anser därför att Sverige måste anta mål om minst 75 procents minskning av materialfotavtrycket till 2050. Jag yrkar bifall till reservation 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär och giftfri ekonomi och Riks-revisionens rapport om hantering av ut-tjänta solcellspaneler och vindturbinblad

Det är politikens ansvar att införa regleringar och styrmedel för att uppnå ett mer resurseffektivt samhälle. Initiativ från marknaden och konsumenterna kan ta oss i rätt riktning, men det kommer att vara otillräckligt för att vi i tid ska nå en hållbar cirkulär ekonomi. I en cirkulär ekonomi är livslängden på material och produkter längre och utvinningen av naturresurser mindre. För det krävs miljöanpassad och giftfri produktion och att avfall används som en resurs. Det handlar om att i ökad utsträckning återanvända, reparera, återvinna, hyra och dela varor. För att det ska fungera krävs att konsumenter får relevant information och att det skapas strukturer som möjliggör för människor att dela och återbruka varor. Det är inte hållbart att ständigt utvinna nya råvaror och tillverka nya saker för att sedan låta dem hamna på soptippen.

Vänsterpartiet har länge jobbat för åtgärder som förlänger livslängden på det vi producerar. Vi vill införa förbud mot planerat åldrande och förbjuda handeln att slänga nya varor och mat som går att äta. Vi vill också öka kraven på producenterna för att underlätta återvinning och återanvändning. En mycket liten del av den plast som produceras återvinns i dag, även i Sverige. Om antalet plastsorter minskade skulle återvinningen underlättas.

Fru talman! Klimatomställningen kommer att kräva större tillgång till vissa metaller. I dag importerar Europa och Sverige till stor del dessa. Vänsterpartiet är öppet för att Sverige kan behöva bryta en del av de här metallerna inom landet för att minska vår egen sårbarhet och bidra till Europas klimatomställning. Men all gruvbrytning innebär stor påverkan på miljön och lokalsamhället, och därför krävs en gedigen miljöprövning.

För att minska behovet av nya gruvor behövs politiska åtgärder för att effektivisera användningen och återbruka och återvinna produkter i högre utsträckning. Styrmedel som gör att det blir dyrare att använda nyutvunna råvaror än återvunna måste införas.

Fru talman! För att material ska kunna cirkulera i samhället krävs också att de är giftfria. Tyvärr är vi långt ifrån den målbilden i dag. Det är både skrämmande och upprörande att vi har kemiska ämnen på marknaden i Sverige och Europa som kan ge allvarliga hälsoskador och orsaka förödande effekter i miljön.

Enligt FN står mänskligheten på global nivå inför tre stora kriser: global upphettning, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Vår användning av kemikalier bidrar till alla dessa tre kriser. Kemikaliebranschen ligger trea på listan över de sektorer inom industrin som släpper ut mest växthusgaser globalt. En stor del av de kemikalier som produceras är skadliga för människors hälsa och för andra arter och bidrar därmed till förlust av biologisk mångfald. Ett exempel är att antalet insekter har minskat dramatiskt de senaste decennierna till följd av användning av bekämpningsmedel.

80 procent av EU:s medborgare oroar sig för hur deras hälsa påverkas av kemikalier i vardagsprodukter. Det är inte utan anledning. Användningen av hormonstörande ämnen inom EU har beräknats kosta samhället 150 miljarder euro om året i sjukvårdskostnader och minskad produktivitet. De hälsorelaterade kostnaderna orsakade av PFAS har beräknats till över 50 miljarder euro varje år. Ett forskningsprojekt som har samlat in prover från tusentals människor runt om i Europa visar på utbredd förekomst av hälsoskadliga kemikalier i våra kroppar, i många fall i nivåer som man vet innebär risker för hälsan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär och giftfri ekonomi och Riks-revisionens rapport om hantering av ut-tjänta solcellspaneler och vindturbinblad

Vid bedömning av kemikalier borde försiktighetsprincipen gälla. Det innebär att förebyggande åtgärder ska vidtas när det finns farhågor om hot mot hälsa eller miljö, även om det råder osäkerhet. Inga nya kemikalier borde börja användas innan deras eventuella negativa påverkan har utretts. Kemikalier med egenskaper som inte är tillräckligt kända ska bedömas som farliga tills de har granskats.

EU-kommissionen antog 2020 en kemikaliestrategi som syftar till att förbättra skyddet för hälsa och miljö och främja innovation av säkra och hållbara kemikalier. Det är viktigt att den höga ambitionsnivån i kemikaliestrategin omsätts i lagstiftning. Framför allt EU:s kemikalielagstiftning Reach är i stort behov av förbättringar. En uppdatering av Reach har varit aviserad sedan länge men har skjutits upp efter påtryckningar från kemikalieindustrin. Det är av yttersta vikt att revideringen av Reach genomförs så snabbt som möjligt och att arbetet präglas av en hög ambitionsnivå.

En rad kemikalier som används i dag måste begränsas eller förbjudas. Det handlar till exempel om bisfenoler, ftalater och bromerade flamskyddsmedel. Inte minst handlar det om PFAS.

PFAS hittas i dag nästan överallt i miljön. Ämnena finns i en mängd olika produkter, bland annat textilier, matförpackningar, smink, mobiltelefoner och brandskum. De kan sprida sig långa sträckor och finns därför i dag över hela jorden. Vi vet att en rad PFAS är reproduktionsstörande, och flera misstänks vara cancerframkallande. Inom kemikalieindustrin har riskerna med PFAS länge varit kända, men producenterna har valt att inte offentliggöra den informationen och dra tillbaka ämnena. I stället har de fortsatt att tillverka dem i allt större mängder. Därmed har detta kunnat spridas i miljön och till oss människor genom vattnet vi dricker, maten vi äter och de saker vi omger oss med. Att det har kunnat ske är ett bevis på att dagens kemikalielagstiftning inte fungerar och måste skärpas.

De som har drabbats allra hårdast av PFAS-föroreningar är de boende i Kallinge i Blekinge. På grund av Försvarsmaktens användning av brandskum med PFAS förorenades deras vattentäkt. De har nu världens högsta halter i blodet. Trots att de har förgiftats på grund av statlig verksamhet har de inte fått någon hjälp eller kompensation från staten.

Förra veckan frågade jag Ulf Kristersson om regeringen tänker göra något för att de drabbade ska få den vård de behöver, men det visade sig att han inte ens kände till frågan. Det är pinsamt. Här har vi den kanske största kemikalieskandalen i Sverige sedan 70-talet, där 5 000 personer har blivit förgiftade och kämpat i över tio år för upprättelse, och statsministern har inte ens märkt någonting. Jag hoppas att regeringen skärper sig och ser till att de drabbade får hälsokontroller, för så här kan det inte få gå till i Sverige.

Fru talman! Det är av yttersta vikt att vi så snabbt som möjligt förbjuder de här ämnena. Kemikalieinspektionen har tillsammans med kemikaliemyndigheter i fyra andra europeiska länder tagit fram ett förslag som kraftigt skulle begränsa användningen av PFAS inom EU. Vänsterpartiet välkomnar förslaget och vill att det genomförs snarast utan att urvattnas. Vi får i dag främst i oss PFAS via inomhusmiljön och via mat och dricksvatten. Även om ämnena skulle förbjudas i dag kommer de att fortsätta att cirkulera i miljön under lång tid framöver, och vi kommer även i framtiden att hitta dem i livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär och giftfri ekonomi och Riks-revisionens rapport om hantering av ut-tjänta solcellspaneler och vindturbinblad

Myndigheterna måste arbeta för att minska människors exponering via mat och vatten. Det kan till exempel ske genom att stoppa försäljning av mat från förorenade områden och uttag av dricksvatten från förorenade vattendrag och genom sanering. Vänsterpartiet vill att regeringen inför etappmål i miljömålssystemet om att mat och dricksvatten ska vara fria från PFAS. Jag yrkar bifall till reservation 39.

Fru talman! Erfarenheten från de senaste decennierna lär oss att det inte räcker att förbjuda enstaka ämnen. Det räcker inte heller att se till att konsumenter får bättre information, utan kemikalielagstiftningen måste stärkas i grunden. Vi måste reglera kemikalier i grupp. Vi måste också hantera hur kemikalier fungerar i blandningar.

Det är industrin som ska ha bevisbördan. Det är industrin som ska bevisa att ämnen behövs och att de inte är skadliga. Först då ska de kunna släppas ut på marknaden. Låt oss slippa fler skandaler med giftiga ämnen som skadar människor och miljö.

(Applåder)