Fru talman! Dagens betänkande heter Vissa säkerhetspolitiska frågor och tar upp några av dessa utmaningar: säkerhetspolitikens inriktning, rymdfrågor, cybersäkerhet, internationella insatser, nedrustning, kärnvapen, autonoma vapensystem och massförstörelsevapen. Jag tänker kommentera några av dem. Jag kommer dock att förstöra all spänning genom att redan från början meddela att vi kristdemokrater står bakom hela betänkandet.

Fru talman! Vi lever i en mörk tid där den regelbaserade världsordningen ställs inför utmaningar från auktoritära länder. Ryssland har satt världen i brand genom sin orättfärdiga attack mot Ukraina. Kinas agerande i Taiwansundet samt Irans brott mot sin egen befolkning, sin inblandning i samtliga krishärdar i Mellanöstern och sitt agerande mot svenska medborgare är ytterligare exempel på detta. Det har lett till ackumulerade och näst intill permanenta kriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa säkerhets-politiska frågor

Säkerhetsaspekter måste nu kopplas till långt fler politiska sakområden än tidigare, såsom energi, livsmedel och kritisk infrastruktur. Listan kan göras lång.

EU är Sveriges främsta utrikespolitiska plattform. Ett starkt och enat EU kan ge svenska ståndpunkter i globala frågor genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt. Målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik inkluderar att främja demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna samt att arbeta för konfliktförebyggande och internationell säkerhet.

Sverige har en ambition att EU ska stärka sin roll som utrikes, säkerhets- och försvarspolitisk aktör, vilket också syns i genomförandet av den strategiska kompassen, den militära förmågeutvecklingen och främjandet av den europeiska försvarsindustrin. För Ukrainas skull krävs ett enigt och långsiktigt europeiskt stöd.

Fru talman! Sverige är sedan drygt två månader tillbaka medlem i Nato, vilket är en banbrytande händelse för vårt land och innebär en genomgripande och direkt förändring av Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige stärker sin säkerhet genom samarbete med andra och som solidarisk medlem i Nato och EU. Målet är att förbättra säkerheten och stabiliteten både i vårt närområde och i hela det euroatlantiska området.

Sveriges säkerhetspolitik bygger på ett aktivt, omfattande och ansvarsfullt internationellt engagemang. Utmaningar och hot mot vår säkerhet ska så långt som möjligt hanteras i samarbete med andra länder och organisationer. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik vilar på EU:s och Natos sammanhållning samt på samarbetet i Norden och Östersjöområdet liksom inom FN och OSSE. Sverige ska därför fortsätta att försvara den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Sverige ska även arbeta för att folkrätten upprätthålls.

En avgörande utgångspunkt för säkerhetspolitiken är bedömningen att Ryssland under överskådlig tid kommer att utgöra ett allvarligt hot mot Sveriges och Europas säkerhet. Sverige ska därför konsekvent driva en klarsynt, realistisk och långsiktig Rysslandspolitik som begränsar Rysslands möjligheter till aggression, destabilisering och maktexpansion. Vår säkerhet gentemot Ryssland måste försvaras från en styrkeposition - politiskt, ekonomiskt och militärt. Vi får inte heller förbise Kinas roll.

Fru talman! Sveriges deltagande i internationella militära insatser syftar till att bidra till fred och säkerhet, förebygga konflikter och skapa förutsättningar för hållbar fred och säkerhet samt att stärka det svenska försvarets kompetens. Sverige ska fortsätta delta i internationell civil och militär krishantering och fredsfrämjande insatser. Jag vill passa på att tacka de 100 000 svenskar som deltagit i sådana insatser. Det blev ett väldigt fint och värdigt uppmärksammande av detta under gårdagen, veterandagen. Jag är glad över att ha fått det tillfället att tacka dem.

Det internationella engagemanget bör ses som en integrerad del av Sveriges utrikes, säkerhets- och försvarspolitik. Huvudlinjen för svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser ska baseras på ett mandat från FN:s säkerhetsråd, särskilt när det gäller fredsframtvingande insatser.

Fru talman! Det främsta värnet mot ett möjligt framtida storkrig mot Ryssland är att rusta för det. Mot en aggressiv diktatur som likställer diplomati med vapenkraft och respekt med rädsla är militär avskräckning det enda som biter. Det militära försvarssamarbetet sker främst inom ramen för Nato, men mycket behöver också göras på EU-nivå. Vi kristdemokrater vill se att en försvarskommissionär tillsätts, med uppgift att samordna EU-ländernas ansträngningar för att stärka Natos europeiska ben och fördjupa unionens försvarssamarbete, samt att ett gemensamt europeiskt cyberförsvar inrättas för att möta de digitala attacker som Ryssland i dag riktar mot Europa. Dessutom behövs reformer för att stärka den europeiska försvarsmateriels- och ammunitionsproduktionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa säkerhets-politiska frågor

Även om Sveriges grundläggande intresse för global nedrustning och icke-spridning kvarstår har tidsfaktorn skjutits fram. Mitt inlägg skulle därför kunna sammanfattas med två ord: gränser och frihet.

(Applåder)