Fru talman! Medan jag justerar höjden på talarstolen passar jag på att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Vi lever i en tid där det är viktigare än någonsin att uppmuntra till arbete, investeringar och entreprenörskap om vi vill att Sveriges välstånd fortsatt ska stå sig starkt. Genom att göra det mer attraktivt att arbeta och investera ser vi till att skapa den ekonomiska kaka som vi alla delar på genom vår gemensamma välfärd.
Skatterna är ett ämne som ofta leder till diskussion inom politiken och bland medborgarna och ekonomer. Det är inte särskilt konstigt i ett högskatteland som Sverige. Skatterna ger ekonomiska medel till vår offentliga sektor. Samtidigt påverkar utformningen av skatterna beslut hos såväl privatpersoner som företag. Detta i sig spelar stor roll.
Om skattesystemet till exempel består av för många differentierade momssatser ökar risken för en viss misstro mot systemet då det kan upplevas som svårförståeligt, krångligt och ineffektivt. Rätt genomförd kan en ny skattereform, som flera andra här före mig i talarstolen tagit upp, ligga till grund för en samhällsutveckling som inspirerar till mer av arbete, företagande och entreprenörskap och mindre av fiffel. Det skulle vara positivt för vårt land. Jag hoppas att vi inom en snar framtid kan åstadkomma detta.
Höga marginalskatter på arbete minskar avkastningen på utbildning och ansträngning, och företagsbeskattningen gör att entreprenörskap och investeringar lönar sig sämre om den blir obalanserad. Olikformigheter i beskattningen gör att resurser kan allokeras dit där skatten är som lägst, inte där de gör störst nytta.
Fru talman! Låt oss inte glömma att skattesystemet är grundläggande för att finansiera vår gemensamma välfärd. Det är genom skatterna vi kan säkerställa att det finns lärare i våra klassrum, läkare och sjuksköterskor på våra vårdcentraler samt poliser ute på våra gator och torg som upprätthåller ordningen i vårt land.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt
Men vi måste också erkänna att det nuvarande skattesystemet har delar som motverkar de krafter som bygger vårt välstånd, som jag precis nämnde. Därför måste vi reformera systemet så att det blir mer lönsamt att arbeta, utbilda sig och starta företag.
En grundpelare för oss liberaler är att det alltid ska löna sig att arbeta. I Sverige i dag försörjer över 1,3 miljoner människor inte sig själva. Det är ett enormt misslyckande, och den långsiktiga arbetslösheten är ett växande problem. Vi vill ge individen makt att stå på sina egna ben. Ingen som kan arbeta ska tvingas vara beroende av vare sig staten eller någon annan för sin försörjning. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb och egenförsörjning.
Det är därför glädjande att vi nu bland annat har ute på remiss inför budgetpropositionen att vi ska förstärka det jobbskatteavdrag som hittills har varit så gott. Det riktas främst mot heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.
Genom att ta sig till jobbet blir man också en del av samhället och kan bidra till vår gemenskap. Det är den bästa integrationsmotor som vi har. Ett effektivt skattesystem ger drivkraft till ökad sysselsättning och fler arbetade timmar och får vår ekonomi att växa. Då skapas skatteintäkterna som går till vår gemensamma välfärd.
Men det viktigaste skälet är inte makroekonomiskt utan handlar om rättvisa. Makten över den egna tillvaron ökar när individen får behålla mer av den inkomst som hon eller han själv tjänat ihop. Därför är skatterna en fråga om människors frihet och självbestämmande.
Fru talman! Vi liberaler betonar också individens rätt att få forma sin egen framtid. Genom att vi skapar bättre förutsättningar att tjäna mer pengar ökar vi också möjligheten för eget sparande. Detta ökar individens makt genom att det ger en ekonomisk trygghet. Med ett eget ekonomiskt kapital har man friheten att till exempel lämna destruktiva relationer. Man kan köpa den bostad som man länge har drömt om eller starta ett företag och förverkliga den idé som man burit på under så lång tid.
Vi får samtidigt inte glömma att ta ansvar för vår planet som vi bor på. Genom grön skatteväxling, enligt principen att förorenaren betalar, ska vi skapa incitament för att arbeta och bidra till ett mer hållbart samhälle.
Vi måste också bli bättre på att uppmuntra till grön innovation och att driva vår ekonomi mot mer hållbara lösningar. Här anser vi att det offentliga ska vara med och göra sitt. Men vi får inte heller glömma bort att frigöra kapital inom det privata näringslivet då marknadskrafterna också ska vara en del för att nå miljömålen.
Sverige är ett av de länder i västvärlden där skatten på en löneökning, det vill säga marginalskatten, är som högst. Det skapar i sig ett ineffektivt skattesystem där det lönar sig dåligt att jobba men också att gå upp i arbetstid. År av studier vid universitet eller högskola syns i dag inte alls eller i väldigt liten utsträckning i människors plånböcker mot vad det kunde ha varit.
En sådan dålig utbildningspremie får i sin tur negativa följdeffekter, inte minst på utbudet av kvalificerad arbetskraft. Om Sverige även framgent ska vara ett land för nytänkande, innovationer och företagande måste det löna sig att anstränga sig lite extra. Det handlar om att premiera såväl den som jobbar den där extra timmen som den som tar den där extra kursen på högskolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt
Det handlar också om att Sverige fortsatt måste stå sig starkt för att kunna locka utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner till den inhemska arbetsmarknaden. Det nu liggande förslaget om att sänka expertskatten är helt rätt i tiden. Vi behöver få till bättre förutsättningar för att företag ska kunna attrahera och behålla internationell nyckelkompetens så att vi kan gynna svensk konkurrenskraft på en global marknad.
Det är av yttersta vikt att vi fortsätter arbeta för ett skattesystem som stöder snarare än begränsar individens frihet och den ekonomiska potential som finns här. Endast då kan vi skapa ett samhälle där arbete, innovation och konkurrenskraft verkligen blomstrar.
(Applåder)