Fru talman! Tack för frågan, Emma Berginger!

Jag refererade i mitt anförande till den breda politiska enighet som finns och har funnits mellan samtliga partier i Försvarsberedningen. Där räknar jag in även Miljöpartiet.

Det är glädjande att man har hittat rätt i dagens läge. Så har det nämligen inte alltid sett ut. Det var vad det handlade om när jag nämnde att Vänsterpartiet och Miljöpartiet definitivt inte har varit några förespråkare för ökad försvarsförmåga eller militär upprustning i Sverige. Men under de år som har gått har det visat sig att det hade behövts. Därför har vi en dålig beredskap i dag. Det finns orsak och verkan, som man behöver adressera.

Det är mycket bra att Miljöpartiet har ändrat ståndpunkt, bytt fot och i dag faktiskt sluter upp bakom den nationella samling som behöver finnas om en upprustning av den svenska totalförsvarsförmågan. Jag tror att många gläds åt det.

Man har dock varit tydliga med att man inte ställer sig bakom det behov av avskräckningsförmåga som debatten också handlat om hittills. Det gäller till exempel att vi nu är en del av Natos kärnvapenplanering och hur viktig den icke-konventionella avskräckningsförmågan mot Ryssland är, också för vårt totalförsvar och svensk säkerhet. Om man ifrågasätter den och vill sätta krokben för den på olika sätt, till exempel om vi med olika förbehåll försöker skjuta ut oss från den gemensamma kärnvapenplaneringen, kommer det naturligtvis att minska vårt eget handlingsutrymme och vår trovärdighet framöver.