Protokoll 2023/24:124 Onsdagen den 29 maj

ärendedebatt / Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd
Anf. 64 Ingemar Kihlström (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd

Herr talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Det är en viktig fråga. Sverige bör som land ha kontroll över vilka som har rätt att vistas här och också vem som inte längre bör ha uppehållstillstånd. Det är viktigt ur många olika aspekter, till exempel för att skapa förtroende för migrationspolitiken men också säkerhetsmässigt och inte minst ekonomiskt. Det handlar om vad våra skattepengar används till.

Riksrevisionen har i sin rapport granskat systemet för återkallelser av uppehållstillstånd mellan åren 2013 och 2022. De har granskat om det har fungerat effektivt. Den övergripande analysen har utgått från följande frågor: Uppnås syftena med återkallelseverksamheten? Har Migrationsverket en effektiv process för att initiera, utreda och besluta i återkallelseärenden? Finns effektiva kanaler mellan Migrationsverket och andra berörda myndigheter för att dela nödvändig information i återkallelseärenden? Resultatet är nedslående och också anmärkningsvärt, då den övergripande slutsatsen är att systemet för återkallelser av uppehållstillstånd under bedömningsperioden 2013-2022 inte fungerat effektivt.

Riksrevisionen lyfter i sin rapport fram ett antal brister i hanteringen. Man visar bland annat på att Migrationsverket inte alltid initierat återkallelseärenden fastän det funnits information som tyder på att det borde ha skett. Brister i delgivningsrutinerna medför att Migrationsverkets beslut om återkallelse inte alltid vinner laga kraft. Dessutom är det oklart hur stor del av alla som får sitt uppehållstillstånd återkallat som faktiskt lämnar landet, eftersom alla inte avregistreras från folkbokföringen som utflyttade. Felaktiga utbetalningar av bidrag, ekonomiskt bistånd och bostadsbaserade förmåner förekommer därför.

Riksrevisionen bedömer också att Migrationsverket inte har haft effektiva tillvägagångssätt för att hantera återkallelser av uppehållstillstånd eller skyddsstatusförklaring under den granskade perioden.

Riksrevisionen konstaterar att vad gäller dessa frågor har regeringens styrning av Migrationsverket under bedömningsperioden varit svag, för att inte säga obefintlig, eftersom Migrationsverket inte gavs några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav i fråga om återkallelser mellan åren 2013 och 2022.

Denna dystra bild ger intryck av att detta inte var en viktig fråga för den S-ledda regeringen. De följde inte upp situationen och gav inga direktiv, och därmed kunde det inte heller ske någon förändring. Återigen står S i talarstolen och säger att de tagit krafttag, att de startat processen och att de gjorde förändringar när de satt vid makten. Men när man sitter vid rodret och inte styr driver båten fritt. Det är verkligen inte så man ska hantera en viktig fråga.

Herr talman! Man kan konstatera att arbetet med återkallelser varit undermåligt under en lång tid, den period som Riksrevisionen genomlyst. För att upprätthålla en god migrationspolitik måste systemet med uppehållstillstånd hanteras så att de uppehållstillstånd som inte längre ska gälla återkallas.

Vad blev då konsekvenserna av denna bristfälliga hantering? Precis som nämnts tidigare hade 9 000 personer kvar sina permanenta uppehållstillstånd i slutet av 2020 fastän de hade registrerats som utflyttade från Sverige 2019 eller tidigare. Ytterligare personer har troligtvis lämnat landet utan att det har registrerats av svenska myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd

Man visar också att 1 700 personer som var folkbokförda i Sverige och hade uppehållstillstånd för arbete saknade arbetsinkomster. Det betyder att de inte har arbetat. Ytterligare 2 800 personer med uppehållstillstånd för studier saknade registrering för någon form av studier i Sverige. Det innebär att nästan vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerandetillstånd kan ifrågasättas. Detta är anmärkningsvärt.

Herr talman! Detta har inte bara effekten att människor felaktigt har kvar sina uppehållstillstånd. Det har också en ekonomisk effekt. Granskningen visar att felaktiga utbetalningar från statliga myndigheter och kommuner på upp till 430 miljoner kronor skedde under perioden 2013-2020. De har gått dels till personer vars uppehållstillstånd har återkallats, dels till personer som varaktigt flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd har återkallats. Felet ligger därmed både hos Migrationsverket och hos utbetalande myndigheter.

Herr talman! Rapporten visar att styrning och hantering av återkallelser inte är i nivå med vad vi som medborgare kan förvänta oss. Det är viktigt för den reglerade invandringens legitimitet att fusk och missbruk förhindras, upptäcks och åtgärdas. Uppehålls- och arbetstillstånd ska återkallas när det finns grund för det.

Kristdemokraterna delar Riksrevisionens bedömning att återkallelsefrågor inte prioriterats i styrningen av Migrationsverket under en lång period, det vill säga under den tidigare S-regeringens hantering. Men som tur var skedde en förändring efter regeringsskiftet. Den nya regeringen gav i december 2022 Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka sitt arbete med ärenden om återkallelse av tillstånd. Även i regleringsbreven för 2023 och 2024 har det getts ytterligare uppdrag. Migrationsverket angav också i sin årsredovisning för 2023 att antalet återkallade uppehållstillstånd och statusförklaringar hade mer än fördubblats jämfört med 2022.

Herr talman! Rapporten visar på en brist på intresse och styrning från den S-ledda regeringen, vilken orsakat stora kostnader för Sverige som land. Även i denna debatt - som S deltar i, vilket inte var fallet tidigare i veckan - lyser självinsikten om orsak och verkan och ansvar med sin frånvaro. Det är tur att den nytillträdda regeringen tagit tag i frågan och tydligt angivit i regleringsbrev att detta är en prioriterad fråga - en aktivitet som saknades under de tidigare åtta år då S var vid makten.

Detta område visar som så många andra att det krävdes en förändring av regering för att frågor skulle få rätt prioritet och för att frågor som återkallelser av uppehållstillstånd verkligen skulle få rätt fokus och styrning.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).