Fru talman! Den organiserade brottsligheten i Europa är omfattande och ett stort problem. De kriminella nätverken tjänar pengar på narkotikabrott, vapensmuggling och människosmuggling. De tjänar också stora pengar på bedrägerier och korruption.

Korruption och missbruk av EU-medel är ett utbrett problem inom EU. Det innebär att stora belopp går förlorade av skattemedel, men det gör också att förtroendet för EU riskerar att urholkas. EU-länderna går, vad man bedömer, också varje år miste om 50 miljarder euro i momsintäkter på grund av bedrägerier.

För att bättre skydda EU:s ekonomiska intressen har den Europeiska åklagarmyndigheten Eppo inrättats. Den rättsliga grunden för att inrätta Eppo infördes i Lissabonfördraget, och Eppoförordningen antogs 2017. Därefter vidtog ett arbete med att göra myndigheten operativ, och den 1 juli 2021 startade Eppo sin verksamhet.

I dag deltar 22 av EU:s 27 medlemsländer i Eppo. Med undantag för Danmark och Irland, som över huvud taget inte deltar i EU:s straffrättsliga samarbete, är det i dag bara Ungern, Polen och Sverige som inte deltar i Eppo. Det ligger i Sveriges intresse att Eppo blir en så effektiv myndighet som möjligt för att kunna bekämpa brott mot EU:s ekonomiska intressen. Genom ett svenskt deltagande kan Sverige också påverka samarbetet och prioriteringarna på området.

Eppo utreder och väcker åtal för de brott som omfattas av myndighetens befogenheter, främst genom det så kallade SEFI-direktivet, som innehåller straffrättsliga bestämmelser om bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen.

När vi i Sverige ansluter oss till Eppo innebär det att vi avsäger oss vår primära behörighet när det gäller utredning och lagföring av brott som omfattas av myndighetens behörighet. Det innebär att Eppo får rätt att inleda, ta över och genomföra förundersökningar för de brott som omfattas av Eppos behörighet. Svenska åklagare får även de inleda förundersökningar om dessa brott men måste då informera Eppo, som då har rätt att ta över förundersökningen. Det handlar om brott som bedrägeri, penningtvätt, korruption och mutbrott. Momsbedrägerier med en skada som överstiger 10 miljoner euro får också utredas av Eppo.

Vi behandlar nu en proposition från regeringen om svenskt deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten. När Sverige anmäler att man vill delta i samarbetet blir Eppoförordningen direkt tillämplig i svensk lag. För att det ska fungera i praktiken behöver dock vissa anpassningar göras i svensk lagstiftning. Därför föreslås riksdagen besluta om en ny lag om Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten, där merparten av de kompletterade bestämmelserna samlas. Därutöver införs vissa nya bestämmelser i befintliga lagar i det fall detta är mer ändamålsenligt.

Sverige valde att inte vara med i Eppo från start 2017. Det bedömdes från Sveriges sida finnas en stor osäkerhet om mervärdet med den nya myndigheten och att det skulle kunna finnas en risk för dubbelarbete i förhållande till svenska myndigheter.

Moderaterna som parti tog våren 2019 ställning för att Sverige borde ansluta sig till Eppo. När den dåvarande regeringen överlade med justitieutskottet om Sveriges anslutning till Eppo i december 2019 motsatte sig fortfarande Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet att Sverige skulle delta i Eppo med hänvisning till att frågan borde regleras nationellt. Därför är det nu, fyra år senare, glädjande att en enig riksdag står bakom Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges deltagande i Europeiska åklagar-myndigheten

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)