Fru talman! I maj 2022 var det 204 personer som var anhållna i sin frånvaro, 382 som var häktade i sin frånvaro, 29 som hade rymt från rättspsykiatrin, 25 som hade rymt från fängelse, 868 som inte inställt sig för att avtjäna straff och 1 683 som skulle omhändertas eller tas i förvar med stöd av utlänningslagen eller lagen om vård av unga. Sammanlagt var det 3 191 personer som registrerades som efterlysta av Polismyndigheten enligt denna ögonblicksbild från maj 2022. Som vi hörde i tidigare anföranden här finns det väl anledning att anta att antalet personer som är efterlysta har ökat sedan dess.

Alla dessa är alltså personer som ska sitta bakom lås och bom men rör sig fritt ute på våra gator och torg eller har lämnat landet. Trots eftersökningar är det rent av många som lyckas hålla sig undan så länge att straffet eller omhändertagandet aldrig kommer att verkställas på grund av preskription.

Fru talman! Det ligger såklart i samhällets intresse att alla dessa 3 191 spåras upp och omhändertas, av flera skäl: Dels är risken uppenbar att de fortsätter sin brottslighet och sjunker djupare in i kriminalitet när de håller sig gömda och därigenom utgör en fara för allmänheten, dels upplevs det som stötande att de som drabbas av brott inte får den upprättelse som straffet innebär. Dessutom påverkar det allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

Polisen har ansvaret för eftersökning av efterlysta. Det sker i första hand med traditionell yttre spaning eller inre spaning i form av slagning i register, kontroll av adresser med mera, men många gånger blir arbetet resultatlöst. I syfte att effektivisera eftersökningen har Polismyndigheten efterfrågat bättre verktyg och särskilt pekat på möjligheter att lokalisera efterlysta med hjälp av elektronisk kommunikationsutrustning som kan kopplas till den efterlyste.

Mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen med en ökad digitalisering är det rimligt att polisen kan vässa sina metoder även på detta område. Det förslag som nu ligger på bordet är att polisen under vissa omständigheter ska få möjlighet att använda sig av tvångsmedel i form av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation eller hemlig dataavläsning.

Förutsättningen är att åtgärden ska vara av synnerlig vikt för att lokalisera den efterlyste. Därtill finns ett antal andra krav som ska vara uppfyllda för att hemliga tvångsmedel ska få användas. Synnerlig vikt innebär bland annat att andra möjligheter att lokalisera den eftersökte har uttömts eller bedömts utsiktslösa eller medföra en stor arbetsinsats.

Det bör även understrykas att de nu föreslagna tvångsmedlen betraktas som de minst integritetskränkande åtgärderna av de hemliga tvångsmedel som lagen medger. Det är alltså inte fråga om hemlig avlyssning eller hemlig kameraövervakning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden

Det är tydligt att det finns ett behov av bättre verktyg för polisen, och vi kristdemokrater bedömer nu föreslagna tvångsmedel som proportionerliga, väl motiverade och ändamålsenliga och yrkar därför bifall till propositionen.