Herr talman! Först måste jag säga att jag är djupt bekymrad över det icke-svar som Romina Pourmokhtari ger gällande det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen om att förhindra att fungerande avlopp tvångsansluts.
I civilutskottet, där vi hanterar frågor om vatten och avlopp, har vi varit rörande överens, även Liberalerna, om att det behövs lagstiftning som skyddar fastighetsägarna på ett bättre sätt. Så sent som den 2 maj i år, det vill säga för bara några veckor sedan, justerades civilutskottets yttrande till konstitutionsutskottet. Där konstateras både att tillkännagivandet om tvångsanslutningar av fastigheter till va-nätet inte har behandlats och att det nu ska prioriteras. Civilutskottet var enigt i detta yttrande. En del andra äldre tillkännagivanden skulle också prioriteras av regeringen. Även Romina Pourmokhtaris eget parti, Liberalerna, har alltså varit pådrivande för att prioritera detta tillkännagivande.
De tidigare åtgärder som ministern hänvisar till var enligt oss alla i civilutskottet inte tillräckliga för att skydda fastighetsägare och fungerande anläggningar från tvångsanslutningar. Det konstaterades redan när propositionen Vägar till hållbara vattentjänster hanterades av utskottet.
Herr talman! Jag tänkte läsa upp texten från regeringen om just detta tillkännagivande: Riksdagen tillkännagav i betänkandet 2020/21:CU14 för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala vattennätet, vilket bifallits av riksdagen. I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. Regeringen angav att förslaget tillgodoser riksdagens tillkännagivande i den utsträckning som är lämpligt med beaktande av kommunens grundläggande ansvar för att ordna vattentjänster, och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens lagförslag om en flexiblare behovsbedömning. Detta var enligt riksdagen ett steg i riktning mot att tillgodose tillkännagivandet, men inte tillräckligt för att anse det som slutbehandlat. Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
När jag nu lyssnar på Romina Pourmokhtari kan jag inte låta bli att undra hur ministern ser på tillkännagivanden från riksdagen. På vilket sätt kommer Romina Pourmokhtari att prioritera tillkännagivandet om tvångsanslutningar? Jag kan inte utifrån det svar jag har lyssnat på egentligen se att det prioriteras över huvud taget.
I stället får man en känsla av att regeringen anser att det i princip redan är färdigbehandlat utifrån de lagförslag som finns. Återigen: När kan vi förvänta oss att se ett lagförslag som lever upp till det tillkännagivande som vi alla står bakom i civilutskottet?