Herr talman! Jag blir lite fundersam och faktiskt lite full i skratt när jag jämför mina två interpellationsdebatter här.

Alldeles nyss hade vi en debatt som handlade om ett kulturarv, nämligen Sätra Brunn. Där har regeringen fattat beslut om att höja anslagen för kulturmiljövård. Då säger den socialdemokratiska ledamoten och interpellanten att pengar inte är allt, utan här måste man titta på att det är samarbete som måste till.

I det här fallet debatterar vi världsarven i Sverige, de 15 vi har. Här finns det ett väl uppbyggt samarbete, men då säger den socialdemokratiska ledamoten och interpellanten att det inte är samarbete som måste till, utan här måste man ha pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar lite grann hur S ska ha det.

Med det sagt finns det faktiskt en långsiktig världsarvsstrategi som involverar en bredd av aktörer när det kommer till genomförande och där fokus ligger på tydliggörande av roller och ansvar och pekar ut viktiga utvecklingsområden. Det anser jag ger goda förutsättningar att säkra långsiktig förvaltning och få till samordning för våra världsarv.

När det gäller finansieringen av världsarven kan jag bara konstatera att det finns anslag som är givna fram till 2024. När det gäller vad som sker inför kommande budgetprocess vet ledamoten lika väl som jag att det inte är något som jag kan ta här och nu i talarstolen, utan det har vi en särskild process för.

(Applåder)