Fru ålderspresident! Tack, ledamöterna, för frågorna!

Ledamoten Järrebring undrade om tidsramen för det arbete som sker. Jag kan informera om att det presenterades en forskningssatsning i förra veckan. Jag hade förmånen att besöka den konferens som pågick om återvätning av våtmarker för att ta del av engagemanget och belysa regeringens prioritering av dessa frågor. Pengarna är långsiktiga, och just därför ser vi gärna mer information om hur insatserna kan förbättras och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Där fanns ett gediget program med många forskare och andra kunniga inom området som diskuterade hur arbetet kan förbättras. Det som är viktigt att förstå är att även om våtmarker bidrar med många ekosystemtjänster kan inte en enskild våtmark bidra till alla ekosystemtjänster samtidigt, utan det finns en stor variation. Det krävs också en stor mångfald av våtmarkstyper. Rätt våtmark på rätt plats i landskapet är därför en central del i arbetet, och detta var något som jag ansåg var väldigt intressant.

Vi bedömer att det fortsatt krävs åtgärder för att nå våra olika miljökvalitetsmål. Även om det är positivt att det finns en så stor och bred enighet kring värdet av insatser för att återväta våtmarker räcker det inte, utan det behöver självfallet ske mer.

Ett exempel på sådant som sker inom Sverige är att regeringen arbetar med ersättning för markägare som har skyddsvärd skog. Detta går in på den fråga som ledamoten Le Moine nämnde, nämligen behovet av att ersätta markägare som vill vara med och skydda sin skog.

Regeringen har i statsbudgeten för i år tillgängliggjort 1 670 miljoner kronor i detta syfte. Det är en stor summa. Man ska dock vara ärlig och säga att den inte räcker, utan det finns en väntetid innan utbetalningar kan ske. Många markägare menar att arbetet behöver gå bättre, och detta är något som regeringen tar till sig.

Jag måste även nämna att det finns markägare som vet att de har skyddsvärd skog och som väljer att göra avverkningsanmälningar i stället för att ansöka om att skydda sin skog, för att arbetet ska gå snabbare. Jag tycker att det finns ett ansvar hos dessa markägare att inte utnyttja systemet på det viset utan verkligen ta ansvar för att de äger skyddsvärd skog. Det kommer med ett fantastiskt ansvar som man gärna får ta för denna naturmiljö. Staten arbetar för fullt för att upprätthålla medel och förbättra processerna så att vi kan skydda mer skog, men man måste också ta ansvar som markägare.

Sedan finns det ytterligare ett perspektiv där jag, om jag får ta mig den friheten, utgår ifrån att ledamoten Järrebring och jag är eniga men där ledamoten Le Moine möjligtvis har en annan ståndpunkt, nämligen att Sverige är ett skogsland. 70 procent av vår yta är skog, och denna skog kommer att nyttjas, skördas och hanteras på olika sätt. Så är det.

Om man jämför oss med andra länder ser man att det är stor skillnad. Eftersom Irland och Nederländerna har ungefär 10 procent skog hanterar de sin skog på ett annat sätt. Jag vill se en stor respekt för att skogen är viktig för oss. Vi måste nyttja den på ett klokt sätt, inte bara bevara den.