Herr talman! När man lyssnar på den här debatten kan man inte undgå att ställa sig frågan om vi har läst samma rapport. En av EBA:s slutsatser är att etiketten feministisk utrikespolitik var just en etikett och inte en fråga om nytt innehåll. Innehållsmässigt var det alltså inte något nytt, då Sverige i decennier har arbetat för stärkt jämställdhet, precis som Magdalena Thuresson berättade här i talarstolen nyss.

Detta leder till en fråga till Eva Lindh, som visserligen inte har fler repliker, men ändå: Vad var det egentligen som de tackade för på seminariet? Var det etiketten, eller var det innehållet? Jag tror att de personer som ledamoten lyssnade på tackade oss för etiketten, och jag tror att de gjorde rätt i det.

Termen feministisk utrikespolitik har i många länder varit polariserande snarare än enande, och Sverige har behövt ägna tid och kraft åt att förklara vad den feministiska utrikespolitiken egentligen innebär snarare än att fokusera på konkreta insatser.

Här är våra närmaste grannländers inställning mycket talande. Trots att vi har väldigt lika syn på vikten av jämställdhet har de aldrig anammat konceptet feministisk utrikespolitik. Detta nämner inte Linnéa Wickman, men det är faktiskt tänkvärt. De har fokuserat på innehållet snarare än på etiketten. Jag ser därför inga risker, men däremot ser jag många möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag framhöll redan i utrikesdeklarationen är varje individs lika värde, oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion, en frihetsfråga som är prioriterad av regeringen. I förra veckan återupprepade jag detta i talarstolen i FN:s generalförsamling när jag höll Sveriges nationella anförande, och jag betonade särskilt kvinnors och flickors rätt till mänskliga rättigheter.

Med detta sagt och med hänsyn till interpellationsdebatten i dag i kammaren är EBA:s utvärdering ändå intressant. Rapporten drar bland annat slutsatser om hur man kan få utrikesförvaltningen att arbeta med politiskt prioriterade frågor, och detta är lärdomar som kan överföras till andra områden. Som sådan är studien ett välkommet bidrag för en utrikesminister som är mån om att nå resultat. Och det är jag.