Herr talman! För nära ett år sedan gjorde utrikesminister Tobias Billström SD-regeringens första uttalande på det utrikespolitiska området. När statsrådets eget parti och dess samarbetspartier fick prioritera var avskaffandet av den feministiska utrikespolitiken något som deklarerades i princip omedelbart av den då nya utrikesministern.

Skälen som angavs var att den feministiska utrikespolitiken enbart var en etikett som skymt innehållet i politiken, som vi precis har hört utrikesministern upprepa. Sverige blev med det här både det första landet i världen som under en S-ledd regering höjde ambitionerna för flickors och kvinnors rättigheter genom att lansera en feministisk utrikespolitik och är nu även det första landet i världen att med SD och M i spetsen avskaffa den och medvetet ta av sig ledartröjan.

Herr talman! EBA, Expertgruppen för biståndsanalys, har nyligen släppt en omfattande studie om den feministiska utrikespolitiken. Där slår de fast att det inte bara var en etikett utan att den innebar en stark prioritering av området som fick stort genomslag i och utanför Sverige och i utrikesförvaltningens olika delar. De bedömer också att det feministiska ramverket signalerade höjda ambitioner i arbetet med jämställdhet inom utrikespolitiken. De konstaterar att Sverige intog ett starkare internationellt ledarskap, vilket i princip är tvärtom från vad utrikesministern själv säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi ser en tillbakagång i världen när det gäller flickors och kvinnors rättigheter och livsvillkor. Pandemin har stärkt och påverkat fattigdomen i världen till det sämre, och vi vet att en majoritet av världens fattiga är kvinnor. Det könsbaserade våldet har ökat, och konservativa krafter i olika delar av världen attackerar flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. Kampen mot förtryck och våld och för rätten till sin egen kropp sker varje dag, precis just nu i Afghanistan, i Iran och på många andra platser. Det är i den kontexten avskaffandet av den feministiska utrikespolitiken ska ses. Vi lever i en tid där jämställdhet medvetet motarbetas, och det är just då som SD-regeringen monterar ned det ramverk som hade fokus på flickors och kvinnors rättigheter, resurser och representation, som implementerades brett inom utrikes- och utvecklingspolitiken. Den här politiken har tjänat som inspiration och exempel för andra. Men att ordet feminism är ett problem är vad regeringen vill signalera till omvärlden.

Herr talman! Vi vet att införandet av feministisk utrikespolitik inspirerade ett dussintal länder som Kanada, Spanien, Frankrike, Mexiko, Liberia - för att nämna några. De följde efter Sverige. Det går förstås att fråga sig om utrikesministern tycker att dessa länder bedriver en utrikespolitik utan egentligt innehåll och där ordet feminism skymmer sikten för innehållet - för att använda utrikesministerns egna ord.

Vi vet att införande gjorde att myndigheter och ambassader markant ökade sina insatser, kopplat till jämställdhet och jämställdhetsarbete. Vi vet att handelspolitiken för första gången inkluderades i en tydlig förväntan att bidra till ökad jämställdhet, och vi vet att införandet också förpliktade och höjde förväntningarna på Sverige. Det blir förstås djupt missvisande att stå här i Sveriges riksdag och låtsas som att den feministiska utrikespolitiken inte hade något som helst innehåll, trots att EBA:s studier visar på något helt annat.

Jag tänker upprepa min fråga till utrikesministern: Hur ökar jämställdheten i världen genom att den feministiska utrikespolitiken avskaffas?

(Applåder)