Herr talman! Låt mig återigen betona att jag till fullo delar interpellantens och övriga deltagares oro över situationen för både etniska och religiösa minoriteter i Iran.

Som jag tog upp i mitt svar har Sverige både inom FN och inom EU agerat på flera sätt vad gäller situationen för religiösa och etniska minoriteter i Iran, inklusive kurder, till stöd för deras fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.

Sverige stod till exempel tillsammans med andra likasinnade länder bakom begäran att sammankalla en specialsession om Iran i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 24 november förra året för att belysa och markera mot situationen i Iran. Som jag nämnde i den förra interpellationsdebatten i dag beslutades det vid specialsessionen bland annat om att inrätta en oberoende undersökningskommissionsmekanism för att undersöka Irans agerande i samband med de landsomfattande protester som följde efter den unga kurdiska kvinnan Mahsa Jina Aminis död i iranska myndigheters förvar i september förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Situationen för religiösa och etniska minoriteter lyftes också uttryckligen fram i resolutionen om Iran i FN:s generalförsamling förra hösten. Sverige och - detta vill jag betona eftersom interpellanten frågade om det - samtliga av EU:s medlemsländer stod bakom denna och var medförslagsställare till resolutionen.

EU är vår viktigaste plattform för Iranpolitiken. Genom att agera tillsammans får vi ett större genomslag. Och apropå Kadir Kasirgas och Serkan Köses frågor vill jag säga att i december förra året var Sverige ett av de medlemsländer som var drivande i antagandet av nya, skarpt formulerade rådsslutsatser om Iran som innebar en tydlig skärpning av EU:s Iranpolitik.

Slutsatserna omnämner särskilt etniska och religiösa minoriteters situation i Iran. De fastslår EU:s krav på iranska myndigheter att säkerställa alla individers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter.

EU har kontinuerligt fördömt diskriminering och våld mot minoriteter i Iran, bland annat i ett gemensamt anförande i MR-rådet i samband med att specialrapportören för MR-situationen i Iran träffade rådet i våras. Vi har nyss, i en annan interpellationsdebatt, debatterat denna fråga.

I samband med årsdagen av Mahsa Jina Aminis död gjorde EU återigen ett gemensamt uttalande som uppmanade iranska myndigheter att respektera mänskliga rättigheter. Det var alltså en årsdag som inträffade för två veckor sedan. Uttalandet krävde även ett omedelbart upphörande av godtyckliga frihetsberövanden, inklusive av EU-medborgare och individer med dubbelt medborgarskap. De måste omedelbart släppas fria.

Sanktioner är ett annat centralt verktyg i vår och EU:s gemensamma politik gentemot Iran. Nya sanktionspaket under EU:s sanktionsregim mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran har antagits av EU kontinuerligt under det senaste året. Bland de enheter som under det gångna året listats ingår, som nämnts tidigare i dag, en rad regionala förband av Islamiska revolutionsgardet, bland annat i Kurdistan. Sammanlagt har tio nya sanktionspaket antagits, senast i samband med årsdagen av Mahsa Jina Aminis död.

Herr talman! Sverige fortsätter att göra allt Sverige kan för att bidra till ett starkt internationellt tryck som stöder det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och som tydligt markerar att Irans agerande får internationella konsekvenser.