Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande Nordiskt samarbete inklusive Arktis. Det är två viktiga frågor som har lite olika karaktär. Det nordiska samarbetet berör frågor som våra myndigheter och departement jobbar med dagligdags och är så självklart att vi när vi reser till Finland eller Norge knappt tänker på att vi över huvud taget åker utomlands. Därför är det knappt så att jag ens tänker på nordiskt samarbete som en utrikespolitisk fråga. Det här märks lite grann på hur talarlistan ser ut för denna debatt. Det är väldigt få personer från utrikesutskottet som deltar i debatten. Mycket klokt har redan sagts om det nordiska samarbetet, så jag kommer framför allt att koncentrera mig på Arktis.

Fru talman! Världen befinner sig i ett läge som kräver en mycket snabb grön samhällsomställning. Samtidigt kommer effekterna av miljöförstöring och klimatförändringar att få allt större konsekvenser för allt fler under lång tid framöver. Miljöpartiet vill att Sverige ska ta en ledarroll i att lösa den globala klimatkrisen. Det gör vi bäst genom att leva upp till våra klimatlöften: att minska de egna utsläppen till en hållbar nivå och att hjälpa fattiga länder att klara klimatomställningen.

Ett område där det är viktigt för Sverige att ta den internationella ledartröjan är skyddet av Arktis. Livet i Arktis står inför stora utmaningar. Den globala uppvärmningen har drabbat Arktis och dess invånare särskilt hårt. Klimat- och miljöförändringarna är dramatiska i området. Isen smälter och påverkar den biologiska mångfalden och levnadsvillkoren för befolkningen i regionen. Urfolken är särskilt utsatta, i synnerhet eftersom de ofta inte äger marken de brukar.

Fru talman! Det minskade istäcket skapar nya möjligheter att utvinna naturresurser i området, och nya farleder för sjöfart blir möjliga. Intresset för regionen har därför ökat hos såväl arktiska som icke-arktiska stater i takt med att isen smälter av. Den fossila eran är över, och ingen utvinning av fossil energi i området ska förekomma. Vi behöver bli mer proaktiva för att minska utsläppen och kraftfullt driva på för att de globala målen för hållbar utveckling ska nås i Norden. Urfolken ska få större inflytande över hur marken och haven i Arktis används.

Även havsbotten runt Nordpolen anses innehålla stora mängder naturresurser, inklusive värdefulla mineral. Att borra efter gas, mineral eller olja i Arktis oerhört känsliga natur och miljö är förödande. Det gäller i haven såväl som på land. Vi i Miljöpartiet vill att dessa naturresurser ska ligga kvar under havsbotten. Som ett av de åtta arktiska länderna i Arktiska rådet borde Sverige verka för ett förbud mot all form av utvinning av fossila bränslen och mineral i Arktis och i haven utanför Arktis.

Fru talman! Ökad militär närvaro och aktivitet i den arktiska regionen får säkerhetspolitiska konsekvenser. I och med Rysslands olagliga fullskaliga invasion av Ukraina har samarbetet med Ryssland i Arktiska rådet satts på paus. Samtidigt ser vi hur Kina uttrycker mer och mer intresse för den arktiska regionen. Arktiska rådet har varit ett symboliskt viktigt brobyggarprojekt mellan öst och väst efter kalla krigets slut. Diplomati och dialog ska alltid utgöra Sveriges första försvarslinje. Samtidigt som vi stöttar Ukraina i dess kamp för frihet måste vi också arbeta för att vi när det till slut är möjligt ska kunna återuppta samarbetet och samordningen i Arktiska rådet. Att förbjuda utvinning av mineral och fossil energi i Arktis är också ett sätt att skydda den känsliga naturen från att bli en bricka i ett geopolitiskt spel som kan förvärra säkerhetsläget för Sverige och andra arktiska länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Sverige är ett arktiskt land. Därför har vi ett särskilt intresse och ansvar för att bidra till ett konstruktivt internationellt samarbete i den arktiska regionen. Det är avgörande för den fortsatta stabiliteten i Arktis att berörda stater hanterar sina anspråk på kontinentalsockeln genom kontinentalsockelkommissionen och accepterar rådgivande utfall av bedömningen. På samma sätt är det centralt att rätten till fri sjöfart längs Nordost- respektive Nordvästpassagen i enlighet med havsrätten upprätthålls och att tvister om begränsningar av den fria sjöfarten i dessa sjöleder kan lösas med diplomatiska medel.

Fru talman! Beslut som tas i dag kommer att påverka det arktiska området i många hundra år framöver. Sverige ska bidra till en stabil, fredlig och hållbar utveckling i regionen. Därför är det viktigt med väl fungerande internationella samarbeten och en fortsatt och förstärkt dialog med arktiska och icke-arktiska aktörer i regionen.

FN enades 2023 om ett nytt globalt havsavtal som ska ge skydd åt den biologiska mångfalden i haven som ligger utanför de nationella juridiska gränserna. Världens länder har också åtagit sig att skydda 30 procent av jordens hav till år 2030. Om inte de arktiska oljeländerna och vi rika länder med bäst förutsättningar att ställa om till ett hållbart och klimatneutralt samhälle klarar att stå upp för haven och klimatet, vilka ska då göra det? Och om inte nu, när?

Med det vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation nummer 13.