Fru talman! Det nordiska samarbetet är viktigt för oss som bor i Norden men också för att sprida våra nordiska värderingar, med grund i alla människors lika rätt och värde och att man själv ska få välja vilket liv man vill leva och med vem. Det finns många anledningar till att fortsätta att fördjupa och utveckla det nordiska samarbetet. Vi i Norden ska dra nytta av varandra. Tillsammans blir vi en starkare röst i Europa och i världen.

Vårt samarbete är reglerat i Helsingforsavtalet. Det har passerat ett antal år sedan det reviderades senast, och mycket har hänt. Klimatfrågan är på en helt annan nivå, teknikutvecklingen har gått starkt framåt och hela digitaliseringen har tagit enorma kliv. En annan stor förändring är att vi nu alla är medlemmar i Nato.

Vi är nu i en process som syftar till att på nytt revidera Helsingsforsavtalet. Syftet med moderniseringen av avtalet bör vara att stärka de nordiska ländernas samarbete ytterligare och att tydligare anpassa avtalet efter dagens utmaningar.

Fru talman! För att vi ska få nordisk nytta behöver vi ständigt identifiera och avhjälpa de gränshinder som finns eller ännu hellre se till att gränshinder inte uppstår. Detta arbete måste vara under ständig lupp i det nordiska samarbetet för att vi ska vara till nordisk nytta för oss som bor och verkar i Norden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Årligen presenteras rapporter om befintliga gränshinder, nya gränshinder och vilka hinder som under året har avhjälpts. Det är tydligt att mer behöver göras. Exempelvis behöver vi en tätare dialog när EU-regler genomförs, eftersom det finns exempel på hur gränshinder har tillkommit på grund av brist på dialog mellan de nordiska länderna.

För att människor fullt ut ska kunna dra nytta av den fria rörligheten inom Norden är det centralt att transporter och kommunikationer fungerar på ett tillfredsställande sätt. Den moderna tekniken möjliggör en övergång till gemensamma biljettsystem inom kollektivtrafiken. Jag säger inte att det är enkelt. Det kan vara svårt även mellan regioner i Sverige, men det måste vara en strävan som vi ska ta sikte på.

Jag vill se ett ökat samarbete kring utbyggnad av kollektivtrafik i olika former liksom sammanhållna järnvägsstråk. I linje med detta bör de nordiska länderna sträva efter att underlätta samplanering av infrastrukturprojekt som är av betydelse för gränsregioner och som underlättar rörligheten.

Det behövs former för ett tätare samarbete mellan nationella infrastrukturmyndigheter liksom mellan kommuner och regioner över nationsgränserna. Allt detta understryker behovet av ett nordiskt ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor, något som Nordiska rådet återkommande har efterfrågat.

Fru talman! Vi följde efter Finland i Natoprocessen. Nu har den finska regeringen bytt fot i frågan om ett ministerråd för infrastruktur, så det är dags att den svenska regeringen följer efter Finland även i denna fråga.

Fru talman! Nordiska ministerrådets strategi inför 2030 innebär att man vill se Norden som världens mest integrerade och klimatsmarta region. Under en följd av år har vi noterat oroväckande tendenser till att kultur- och utbildningssektorn nedprioriteras. Stora besparingar har genomförts. Det här är något som jag beklagar. Möjligheten för ungdomar och studenter att fritt förkovra sig inom Norden och samarbetet kring kultur, språk och forskning har länge varit centrala delar i det nordiska samarbetet. Människor möts, lär sig och samtalar. På så sätt, fru talman, stärker vi banden mellan länderna.

Fru talman! Det nordiska samarbetet varken kan eller bör fästa avseende enbart vid sina inre angelägenheter. Som jag började med att säga bör vi vara en stark röst i världen. I en tid när omvärldsläget är ytterst bekymmersamt måste också Norden vara en internationell röst för demokrati, öppenhet, frihet och mänskliga rättigheter. Det finns en lång rad områden inom Nordens länder där vi tillsammans kan göra skillnad. Ett sådant handlar om att stödja studenter och forskare i instabila länder.

I Norge finns ett arbete som kallas för Students at Risk. Det är ett program som införts i norska högskolor i samarbete mellan studentorganisationer och det norska utrikesdepartementet för att erbjuda studieplats i Norge för studenter som uteslutits från sin läroanstalt på grund av politiskt engagemang. Centerpartiet har medverkat till att driva frågan om att detta arbete bör utvidgas i Norden och inte förbli en enbart norsk företeelse. Än så länge har ministerrådets svar varit att man anser att detta är en nationell angelägenhet. Med dagens omvärldsläge är det svårt för mig att dela den uppfattningen. Jag menar att den svenska regeringen aktivt bör arbeta för att gemensamma nordiska insatser för att stödja studenter i instabila länder ska komma till stånd.

För övrigt, fru talman, anser jag att regeringen behöver se över sin ståndpunkt och ändra sig när det gäller medel till UWC Red Cross Nordic, som Sverige en gång i tiden var medgrundare till och som därigenom kunde starta. Här förväntar jag mig att regeringen gör om och gör rätt för mer utbyte mellan ungdomar från hela världen i en fantastisk nordisk studiemiljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation nummer 3.