STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Vi börjar med teknikaliteterna, det vill säga yrkanden och reservationer om regeringens skrivelse i betänkandet.

Vårt nordiska samarbete engagerar inte minst Sverigedemokraterna, och vi har ett antal reservationer i betänkandet. Jag yrkar bifall till vår reservation nummer 4 under punkt 2, utom i den del av punkt 2 där vi har ett särskilt yttrande. Det särskilda yttrandet handlar om isbrytarkapaciteten. Sverigedemokraterna följer därför inte upp yrkandet med förslag om tillkännagivande som finns i reservationen utan hänvisar till pågående process som framgår av utskottets ställningstagande.

Fru talman! Nordens sak är vår. Vårt inträde tillsammans med Finland i Nato har förändrat den nordiska spelplanen sedan vi sist debatterade i kammaren. Regeringen, i sin utrikesdeklaration 2024 med anledning av Sveriges medlemskap i Nato, uttrycker att Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållningen i EU och Nato liksom på samarbetet i Norden och Östersjöområdet samt inom FN och organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Regeringen anför vidare att när det säkerhetspolitiska mönstret i vår del av världen förändras uppstår nya möjligheter till ett fördjupat samarbete mellan likasinnade grannar i Norden och i Östersjöregionen samt att Sverige ska vara med och utveckla detta under det kommande året. Gott så.

Fru talman! Sverigedemokraterna anser att Sveriges utrikespolitik främst ska utgå från svenska intressen och ta till vara dessa i de regioner som har störst påverkan på Sverige. Arktis är en region där Sverige ingår, och utvecklingen i Nordkalotten och Norra ishavet och därtill gränsande landområden påverkar Sverige. Med denna utgångspunkt är det mycket viktigt att det finns en väl utarbetad svensk strategi för vilka områden som ska prioriteras i Arktis och varför.

Stormaktskonkurrensen om Arktis har pågått ända sedan andra världskriget, med ett avbrott när Sovjetunionen upplöstes. Intresset har främst rört USA:s och Rysslands förmåga att verka mot varandra med strategiska vapensystem. Den kortaste vägen för bombflyg och robotsystem att leverera verkan har varit och är fortfarande över Arktis. Sverige har direkt drabbats av denna kapprustning i Arktis, bland annat genom radioaktivt nedfall från de kärnvapentester som Sovjetunionen genomförde vid Barents hav.

Fru talman! Arktis urfolk består av flera folk i den arktiska regionen, och dessa folk behöver få möjlighet att utvecklas på sina egna villkor utan omotiverad inblandning utifrån. Urfolken i Arktis och övriga folkgrupper har ett unikt kulturarv som utvecklats under årtusenden och präglats av de särskilda miljömässiga förutsättningar som finns i Arktis. Detta kulturarv behöver värnas i hela Arktis, men det finns oroande uppgifter om att inte alla folk i Arktis kan få sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige behöver den samiska kulturen och kulturen för nordbor som verkat i Arktis bevaras.

Utifrån EU:s perspektiv finns det ett intresse av att medverka i Arktiska rådet som observatör. Vi anser att det är viktigt att noga överväga om EU ska vara observatör i Arktiska rådet. Om det finns tillräckliga skäl för att EU ska vara representerat i Arktiska rådet bör det särskilt beaktas att det inte sker något dubbelarbete hos EU och de medlemsstater som redan är representerade i rådet.

Fru talman! Det nordiska samarbetet är världens äldsta av sitt slag. Nordiska rådet bildades 1952, har 87 medlemmar och representerar fem länder och tre självstyrande områden. Helsingforsavtalet trädde i kraft 1962, har reviderats flera gånger och var nyligen uppe för diskussion i Nordiska rådet. Enligt avtalet omfattar samarbetet sociala och rättsliga frågor, kultur, ekonomi, näringsliv, kommunikationer, miljö och säkerhet. Helsingforsavtalet utesluter dock inte samarbete även på andra områden, och därför är avtalet med jämna mellanrum föremål för utveckling och revidering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Ett särskilt prioriterat område inom vårt nordiska samarbete ska vara att stävja gränshinder. Arbetet med att försöka avlägsna gränshinder som finns mellan våra nordiska länder och våra medborgare sker främst i Gränshinderrådet. Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt men oberoende organ vars uppdrag är att främja mobilitet mellan de nordiska länderna. Rådet identifierar, prioriterar och föreslår lösningar för gränshinder. Hur går då arbetet med att avlägsna de gränshinder som har identifierats? Utfallet är tyvärr inte riktigt det önskade. Under 2023 avlägsnades endast 5 av de 34 gränshindren. Utan tvekan finns förbättringspotential.

Kanske är det hög tid för självkritik. Kanske är det så att vi alla, inklusive mitt parti och min partigrupp, behöver ta till oss misslyckandet med att genomföra Nordiska rådets kärnuppdrag och tänka över vår del i detta. Kanske är det så att alla och envar behöver tona ned övriga förslag och i stället värdera den nordiska nyttan högre och koncentrera vår tid till att röja just gränshinder.

När våra länder utsattes för den enorma kris som coronapandemin innebar uppstod en mängd problem för Nordens invånare, och ett antal gränshinder som man tidigare aldrig stött på uppdagades. Det blev stora problem för många pendlare när gränserna inom Norden stängdes.

Frågor vi plötsligt ställdes inför var: I vilket land ska en arbetstagare beskattas vid hemarbete? Hur ska passering av gränsen ske smidigt för alla invånare som bor och arbetar på olika sidor gränsen när den stängs? Hur underlättar vi för invånare att söka sjukvård i ett annat nordiskt land utan att det ska ruinera dem ekonomiskt? Om Sveriges invånare i dag behöver vård i ett annat land får de själva stå för kostnaden och sedan söka ersättning från Försäkringskassan. Det innebär att man kan behöva ligga ute med ganska stora summor pengar som man inte vet om man får tillbaka.

Detta var några exempel på de gränshinder vi identifierade.

Sverigedemokraterna anser att nordiskt samarbete ska prioriteras så långt det är möjligt och att vi i stället för att stänga gränserna mellan oss bör vakta, värna och stänga Nordens yttre gräns.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).